När den Tyska armén gick in i Polen den 1 september 1939 ledde det till att Storbritannien och Frankrike två dagar senare förklarade Tyskland krig. Därmed var inledningen till det andra världskriget i Europa ett faktum. Den 17 september invaderade Sovjet södra Polen. Erövringen av Polen var avslutad på en månad. Därefter återerövrade Sovjet de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) som man hade förlorat i det första världskriget. Den 10 oktober ställde Stalin territoriella krav på Finland som slutade med att den röda armén invaderade Finland. Den 9 april invaderade den Tyska armén våra grannländer Norge och Danmark.
Börje Dorch var tio år när andra världskriget bröt ut och som alla andra svenska barn var han rädd för att även Sverige skulle dras in i kriget. Han kom ihåg journalfilmer som gick på Götgatans biografer som visade en vilt gestikulerande Adolf Hitler som talade till en entusiastisk och jublande publik. Börje uppfattade Hitler som en ilsken person. Han tyckte att han såg fånig ut med sin snedbena och fyrkantiga mustasch.
Ryska smällen
Även det trygga och neutrala Sverige drabbades av direkta krigshändelser, vilket naturligtvis inte går att jämföra med vad våra grannländer fick stå ut med. Natten till den tredje oktober 1940 slog en bomb ner i slottsparken i Malmö. Ingen kom till skada och vilket land flygplanet tillhörde har man aldrig fått klarhet i.
Den 22 februari 1944 bombade sovjetiska flygplan flera platser i Stockholm och Strängnäs. I Stockholm var det stadsdelen Södermalm som drabbades. Fyra bomber landade mitt i en park i ett område som kallas för Eriksdalslunden. En bomb på 100 kg träffade den nyuppförda Eriksdalsteatern vid Årsaviken. Explosionen hördes över hela Stockholm och flera hundra fönsterrutor kring korsningen Ringvägen-Götgatan blåstes ut. Teaterscenen, parkettraden och ett plank som omgav teatern förstördes. Bomben orsakade en tre meter djup och sex meter bred krater. En servitris skadades av glassplitter och en man slogs omkull av tryckvågen och bröt ena axeln.
Även ett vackert pumphus från gamla Årstaverket i skadades. Huset återupp-byggdes och flyttades senare till Hammarbyslussen när Eriksdalsbadet byggdes.
Resultatet av bombnedslaget vid teatern i Eriksdalslunden.
Foto: Lennart af Peterséns. Stockholms stadsmuseum
Varför ägde bombningarna av Stockholm rum?
Det var sex sovjetiska flygplan som utförde bombningarna i Sverige. Ett bomb-plan flög in mot Stockholm och släppte fyra bomber vid Eriksdalslunden klockan 20.43. Ett annat plan flög till Strängnäs och fällde nio minuter senare en bomb nära pansarregementet P3. De övriga planen gjorde avledningsmanövrer och släppte sina bomber på obebyggda områden för att förvirra det svenska luftförsvaret.
Dessa herrar i sina höga hattar utgjorde den svenska samlingsregeringen som tillträde i december 1939 och satt fram till 31 juli 1945. Stadsministern och ordföranden för det socialdemokratiska arbetarpartiet Per-Albin Hansson är mannen med bandyportföljen. Det var Sovjets anfall på Finland 1939 som gjorde att representanter från socialdemokraterna, bondeförbundet, folkpartiet och Högern bildade en samlingsregering. Sveriges kommunistiska parti som var vänligt inställd till Sovjet fick inte vara med av förklarliga skäl.
Samlingsregeringen med Per-Albin Hansson i spetsen valde att ljuga för den svenska befolkningen och sade att flygplanen hade navigerat fel beroende på besvärliga väderförhållanden. Sovjeterna själva erkände aldrig att de skulle haft flygplan i luftrummet över Sverige den aktuella kvällen. Men någon felnavigering var det inte tal om. Flygvädret för de sex flygplanen var utmärkt, sikten var klar med en vind på 2 m/s. Det var vinter och nollgradigt i Stockholm den kvällen bomberna fälldes. I själva verket var bombningarna en påtryckning från Sovjetisk sida för att få en fängslad spion frigiven. Spionens namn var Vasilij Sidorenko. Han greps på Vasagatan i Stockholm den 25 december 1942 av svensk säkerhetspolis för att ha tagit emot hemliga uppgifter rörande svenskt pansarförsvar. Ungefär samtidigt anhölls uppgiftslämnaren, Fritiof Tobias Vallin, en värnpliktig sergeant som tjänstgjorde vid pansaregementet P3 i Strängnäs. Både Sidorenko och Vallin dömdes till 12 års straffarbete. Tre dagar efter bombningarna i Stockholm och Strängnäs blev Sidorenko benådad.
Rekordmagasinet
Mitt under det andra världskriget den 1 december 1942 utkom det första numret av Rekordmagasinet. Denna tidning kom att kallas för ”Grabbarnas tidning” i folkmun för att den riktade in sig på unga killar som var intresserade av idrott och äventyr. Rekordmagasinet kom ut varje vecka mellan åren 1942 till 1969 och hade som mest en upplaga på 300 000 exemplar i veckan på 1960-talet.
Rekordmagasinets chefsredaktör var den välkände tidningsutgivaren Edwin Ahlqvist (1898-1984). Ahlqvist var även en legendarisk boxningspromotor och manager för Ingemar Johansson. Edwin arrangerade flera boxningsevenemang åt flera kända svenska boxare. Tidningen serverade den unga publiken artiklar om sporthändelser men även spännande äventyrsberättelser, deckare, humor och tecknade serier. Den tecknade serien Spirou från Belgien gjorde sin debut i Sverige i just Rekordmagasinet mellan åren 1952-1954. Tidningen ville även ge ungdomarna goda förebilder och en god moral genom sina artiklar. Tidningen tog klart avstånd från fascism och nazism.
Det var tecknaren Thord Lindbom (1920-1989) som stod för de fina teckningarna på tidningens omslag. Dessa färgstarka och mycket skickligt utförda illustrationer lockade läsaren och hade enligt Edwin en stor del i tidningens popularitet och framgång. Efter nedläggningen 1968 arbetade Thord vidare som illustratör och tecknade bland annat omslag i serietidningen Buster.
Rekordmagasinet nummer 26, 1945 och nummer 18, 1951
Det var Cirkelförlagets tryckeri i Göteborg som gav ut Rekordmagasinet. Det första året kom det bara ut två nummer. Det speciella med tidningen var att den hade en mycket lockande framsida och att det fanns en lagbild i färg på oftast ett fotbolls- eller hockeylag på baksidan i varje nummer. Det första laget som fick äran att pryda den sista sidan med en lagbild var fotbollslaget IF Elfsborg. Efter 1956 bytte Rekordmagasinet namn till Tidningen Rekord med Sportrevyn. Det namnet behöll tidningen fram till nummer 7, 1968.
Tidningen Rekord med Sportrevyn nummer 42, 1964
”Jorden runt på 8 dar” hette en serie av Gustaf Strömberg (1902-1971) och Uno Asplund (Mr Fogg) som publicerades i Rekordmagasinet under 1940-, 1950- och 1960-talen. Det var Uno Asplund, med pseudonymen Mr Fogg, som skrev texten till Gustafs teckningar.
Nya Rekord
Med det åttonde numret 1968 bytte tidningen återigen namn till Nya Rekord och gavs nu ut av Åhlén och Åkerlunds förlag. Den nya tidningen levde fram till nummer 22, 1969. I september 1969 gick tidningen upp i FIB Aktuellt. Totalt kom det ut 44 nummer under namnet Nya Rekord.
Veckans Dorch-teckning i Rekordmagasinet
Edwin Ahlqvists son Bo Ahlqvist startade sin bana som sportjournalist på Aftonposten 1950. Året därefter började han skiva för Rekordmagasinet. Med tiden blev han tidningens redaktör och senare redaktionssekretare. Här ser vi ett av många brev från Bo till Börje där han vill att Börje skall göra ett par teckningar.
Lägg märke till tidningen Rekords egen devis: "Tidningen med Fart-Friskhet-Framåtanda". Brevet anlände till Börje den 23 augusti 1963 och han hade då fem dagar på sig att leverera den första teckningen om Allsvenskans skyttekungar. Det var alltså snabba puckar som gällde. Teckningen med Allsvenskans skyttekungar publicerades dock först den andra oktober 1963.
Skyttekungar från 1963
Idag får man vara glad om posten kommer före klockan två på eftermiddagen. Det var andra tider på 1960-talet då yrkesstolta brevbärare delade ut posten två gånger per dag och en gång på lördagar. Det är således inte som idag då den mesta av människors korrespondens sker via e-post och att posten håller på att lägga ner sig själv. För Börje, som ofta fick sina uppdrag via brev och skickade sina teckningar till tidningsredaktioner och företag med post, var det viktigt att postgången fungerade, för ofta var det snabba puckar som gällde.
För Börje var Rekordmagasinet en guldgruva. Han fick mellan 50 till 75 kronor för en teckning, vilket han ansåg var bra betalt. I Rekordmagasinet kallades Börjes teckningar för "Veckans Dorch-teckning". Den första teckningen dök upp i Rekordmagasinet 1958. Börjes bidrag till tidningen var naturligtvis hans tuschteckningar som ofta skildrade sportens värld.
Här kommer ytterligare några fina exempel på "Veckans Dorch-teckning" som blev publicerade i Rekordmagasinet 1963 och 1964. Som vanligt är bilderna klickbara.
Rekordmagasinet 1964, nummer 36 och 40
All Sport
Edwin Ahlqvist stod även bakom sporttidningen All Sport som gavs ut varje månad mellan åren 1945-1967, sammanlagt kom det ut 236 nummer. All Sport bjöd läsaren på längre sportreportage med mycket bilder, vilket var en nyhet för svenska sporttidningar. Under andra halvan av 1920-talet bodde Edwin i USA och jobbade där som byggnadsarbetare, krögare och boxningsreporter. Det var från den tiden i USA som Edwin fick idén till både Rekordmagasinet och All Sport.
All Sport från 1950 och 1952 med tecknade omslag av Thord Lindbom
Både Rekordmagasinet och All Sport hade många skickliga medarbetare. Förutom tecknarna Thord Lindblom och Gustaf Strömberg medverkade sportjournalisten och författaren Henry Eidmark som även hade arbetat på Idrottsbladet. Nils Holmberg skrev under pseudonymen AM Marksman flera historiska äventyrsberättelser där Per Stigman var huvudperson. Holmberg förlade Per Stigmans äventyr till 1300-talet då Sveriges kung hette Albrekt av Mecklenburg. Per Stigman kämpade mot maktens orättvisor likt en fredlös ”Robin Hood”.
En annan känd sportjournalist var Bengt Nilsson (Bedrup) som skrev regelbundet sportnoveller i Rekordmagasinet under pseudonymerna Lars Edling och Lars Berg. Senare blev Bengt rikskändis som Bengt Bedrup när han kom till Sveriges television. Där var han en av de första sportreportrarna och blev programledare för bland annat Sportspegeln.
All Sport 1964
Börjes medverkan i All Sport sträckte sig längre än bara teckningar. Börjes bakgrund som boxare gjorde att han fick förtroendet av Edwin Ahlqvist att skriva reportage om just boxning. I All Sports nummer 4, 1965, tippade Börje returmatchen mellan Clay och Liston som Börje såg på plats och som slutade med knockoutseger för Clay i första ronden.
I All Sports nummer 11-12, 1966, förklarade Hemming Sten hur Cassius Clay skall försvara sin titel med teckningar av Börje.
I det sista numret av All Sport året 1966 skrev Edwin Ahlqvist att All Sport nästkommande år, 1967, endast skulle komma ut i fyra nummer på grund av att tidningens dåvarande maskinpark inte klarade av att ge ut flera nummer. Men under olympiaåret 1968 hoppades Ahlqvist att tidningen skulle komma ut som vanligt och med oförändrat pris. Nu blev det inte så. All Sport gick i graven 1967 samtidigt som Rekord såldes till Bonniers hösten samma år.