1970-talet
Vid 1976 års val fick Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet tillsammans en majoritet på elva mandat. Centerpartiets ordförande Torbjörn Fälldin blev då Sveriges nya statsminister. Efter två år avgick regeringen på grund av osämja angående kärnkraftsfrågan. En minoritetsregering under folkpartisten Ola Ullsten trädde då till. I valet 1979 fick de tre borgerliga partierna knappast möjliga majoritet.

Jom Kippurkriget bröt ut i oktober 1973 då islamiststaterna Egypten och Syrien i ett försök att återupprätta arabstaternas heder genomförde ett överraskningsanfall mot Israel. Israel led till en början stora förluster men efter två veckors intensiva strider kördes angriparna bort och man tog tillbaka områden dessa hade tagit. Oron i Mellanöstern ledde till oljekris i västvärlden. Miljöfrågor blev nu aktuella. Greenpeace bildades i Kanada 1971. President Allende störtades i Chile och många chilenare flydde till Sverige. Under detta årtionde blev Grekland, Spanien och Portugal demokratiska länder. Hösten 1973 pågick gisslandramat vid Norrmalmstorg. Fyrtio år av välfärdsbygge och reformarbete avslutades i Sverige. 

År 1976 fick man betala 1 krona 43 öre för en liter mjölk. Mellanölets lättillgänglighet angavs som en starkt bidragande orsak till ungdomars alkoholskador och den togs därför bort ur livsmedelsbutikerna sommaren 1977. 

Kulturlivet blev mer radikalt. TV och radio blev alltmer vänstervriden. År 1970 fick vi färg TV och 1972 belönades filmen Gudfadern med flera Oscars och 1975 är den stora Oscar-vinnaren Milos Formans film Gökboet. ABBA vann Eurovisionsschlagerfestivalen med Waterloo i engelska Brighton 1974. Att lyssna och dansa till discomusik var stort under detta decennium. Punken var en annan musikform och livsstil från mitten av 1970-talet. Grupper som Sex Pistols och the Clash var två populära brittiska punkband. Pink Floyd gav ut albumet The Wall 1979. Albumet handlar om murar som människor bygger runt omkring sig för att skydda sig känslomässigt. 

I och med expansionen av den offentliga sektorn i början av 1970-talet ökade följaktligen också skattetrycket genom främst osynliga skatter som löneskatter, moms och varuskatter. År 1970 låg skattetrycket på 40,2 % för att öka till 52,0 % 1979. Mitt under en repetition på Dramaten i januari 1976 hämtas Ingemar Bergman av polis och beskylls för skattebrott. Sommaren samma år vinner Björn Borg Wimbledon i tennis första gången. På hösten 1976 får Börje Salming stående ovationer av den kanadensiska publiken i Maple Leafs Garden när Sverige skall möta USA i Canada-cupturneringarnas premiär. 

För att hitta sanningen måste man vända ryggen åt massan

Bernard le Bovier de Fontenelle 1757-1857

I de olympiska spelen i Moskva 1980 erövrade Sverige 3 guld genom Johan Harmenberg i fäktning, Bengt Baron och Pär Arvidsson i simning. Förutom dessa guldmedaljer tog Sverige 3 silver och 6 brons. Sverige kom på 12:e plats i medaljligan. Teckningen är Börjes hyllning till de svenska boxare reste till Moskva.

Det tredje decenniet 1974-1983

Sommaren 1974 flyttar familjen Dorch tillbaka till Södermalm och bosätter sig i en fyrarummare på Hornsbruksgatan vid Hornstull. Gatan hette tidigare Brännkyrkagatan men hade bytt namn under 1960-talet.

Börje och Hammarby IF

Det var Axel Robert Schönthal som tillsammans med några arbetskamrater bildade. Hammarby Roddförening den 10 maj 1889. Efter ett antal år började föreningens medlemmar syssla med andra idrotter och man ansåg då att det var dags att ombilda den till en flersektionsförening för mer än bara rodd. Så några år senare, den 7 mars 1897, bytte föreningen namn till Hammarby Idrottsförening. I dag består Hammarby IF av 20 medlemmar. Det är 19 olika idrotter samt Sällskapet Hammarbyveteranerna. Det var 2020 som man beslutade att man skulle tillsätta en oberoende utredning som skulle ta reda på om Hammarby Roddförening, som ju bildades 1889, bara bytte namn 1897, eller om en helt ny förening bildades. Måndagen den 30 maj 2022 höll Hammarby IF årsmöte där föreningens olika idrottssektioner röstade fram en stadgeändring som bekräftar att roddföreningen stiftandedatum 10 april 1889 gäller för flersektionsföreningen Hammarby IF.

Börje framför entrén till Hammarby IP eller Kanalplan. Foto: Erik Collin

Börje Dorch är starkt förknippad med Hammarby IF. Hans första kontakt med föreningen skedde automatiskt i och med umgänget med Lennart ”Nacka” Skoglund på 1940-talet. Journalisten Stabben Ahlner, som på den tiden jobbade på Aftonbladet, tog senare kontakt med Börje angående teckningar till trycksaker, program och vinjetter. 

Roger Andersson, Börje Dorch, Allan Edvall, Sven Lindberg och Eric Sandström

Under 1970-talet fick Börje allt flera uppdrag från speciellt fotbolls- och boxningssektionerna. Även Malmö FF var nummer ett klappade Börjes hjärta även för ”Bajen”. Börje kallade Hammarby för ”Storklubben med småklubbsatmosfär”. Hammarby anlitade Börje fram tills dess att boken om Nacka utgavs 1978, därefter blev samarbetet lite krampaktigt.

Det här bladet ”Bajen for Ever” är från 1988

Hammarbys klubbmärke anses var ett av de starkaste inom svensk idrott. Den kanske mest bestående insatsen Börje gjorde för “Bajen” var att formge klubbmärket. Hammarbys första klubbmärke har sitt ursprung i Hammarbyrodden, som hade en flagga i fyra vita och tre gröna vågräta ränder som klubbsymbol.

Klubbmärket har genomgått vissa modifieringar under olika tidsperioder. Det var i början på 1920-talet som en lagerkrans i gult sammanfördes med flaggan. Ursprungligen var denna krans runt flaggan sluten i en cirkel. Först någon gång på 1940-talet fick kransen en öppning i toppen. I början av 1970-talet formgav så Börje dagens krans. De spontana men likväl säkra penseldragen i svart tusch som formar bladen och flaggan är så otroligt karakteristiskt för Börje Dorch. Här behövs det ingen signatur, penseldragen gör jobbet. Den 19 september 1975 beslutade Kungliga Patent- och registreringsverket att godkänna registreringen av föreningens klubbmärke.

Sten ”Stabben” Ahlner och Börje Dorch poserar tillsammans på innestället ”Mignon” på Burspråksvägen 11 bara ett stenkast från Söderstadion. Stabben var journalist till yrket och var länge Hammarbys konferencier på Söderstadion. Fram till 1974 var han redaktör för klubbtidningen Hammarbyiten. Stabben var en mycket god vän till Börje och anlitade honom flitigt när det gällde tuschteckningar. På en vägg i lokalen har Börje målat populära fotbolls- och hockeyspelare som har figurerat i Hammarbys färger. Väggmålningen gjorde Börje 1972 inför Hammarbys 75-årsjubileum. Idag rymmer det ett litet fik i lokalen och den unika målningen finns fortfarande kvar och är dessutom i ett mycket gott skick. Foto: Roland Rygin 1973

Serietidningen Nacka

En vacker och solig måndagseftermiddag den 8 juli 1975 meddelar nyheterna på Sveriges Radio att fotbollsspelaren Lennart “Nacka” Skoglund har avlidit. Just denna dag satt Börje och arbetade med serietidningen Nacka, med underrubriken Fantastiska Fenomenaliteter. Serietidningen var ingen biografi över Lennart Skoglund. Börje använde, med Lennarts godkännande, honom som en fiktiv figur. 

Börje hade påbörjat arbetet med Nackaserien ett år tidigare. Det var Hemmets Journal AB som köpte utgivningsrätten till seriefiguren Nacka. Enligt avtalet med Hemmets Journal skulle Börje göra sex nummer av Nackatidningen. Varje nummer skulle bestå av 48 sidor. Hemmets Journal hade åsikter om hur Nacka skulle framställas, men i stort sett hade Börje stor frihet att skapa sin egen figur. Det första numret kom ut den 16 juni 1975, knappt tre veckor före Nackas död. Ytterligare två nummer gavs ut innan tidningen av förklarliga skäl lades ner. 

Nackas vänner

Nacka föddes ju på självaste julafton och för att hedra och inte glömma bort honom bildade Börje ”Nackas vänner”, som klockan 10.00 varje julafton sedan 1975 träffas utanför Nackas gamla bostad på Katarina Bangata 42. Traditionen hålls vid liv genom Börjes vän och skådespelaren Ulf Larsson sedan julafton 2004. Ulf Larsson avslutade firandet av Nacka på julafton 2008 med att berätta att nästa års firande skulle bli lite speciellt för att Nacka då skulle ha fyllt 80 år. Han skämtade lite med oss i folksamlingen genom att säga han då skulle börja ta inträdesavgift.

Börje Dorch, Anita Wall och Ulf Larsson

Vad det där speciella och lite extra var fick vi aldrig uppleva. Den 28 september 2009 hittade Lillemor Torsslow sin fästman Ulf Larsson liggande död på badrumsgolvet. Dagen efter kunde vi alla andra läsa om den tragiska nyheten i media. Komikern och glädjespridaren Ulf Larsson blev bara 53 år. Förutom hans stora teaterintresse var han en stor beundrare av Lennart ”Nacka” Skoglund. För att hylla sin idol skrev han en pjäs om Nackas liv som han turnerade med 2005. 

När Tommie Hansson fick besked om Ulf Larssons bortgång av bekanta var hans första tanke att vi måste fortsätta med det här firandet, vi kan inte bara lägga av. När nu Uffe inte är längre finns med oss så har alltså Tommie Hansson tagit över ansvaret för firandet av Nacka. Tommie har under 30 år varit med på julafton och firat Nacka. Under de senaste åren har han hjälp Ulf Larsson med lite pressinformation med mera Därför är det ett naturligt steg som Tommie tar genom att fortsätta i Börjes anda för att fira Nacka. Vintern 2022 går plötsligt Tommie Hansson bort. Efter flera sjukdomsproblem orkade inte kroppen mera. Vad som nu händer med Nackas vänner och traditionen att fira Nacka på julafton får framtiden visa.

Börje och John ”Jompa” Eriksson en Julafton på 1990-talet. John som var lika gammal som Börje var en stor fotbollsspelare i Djurgården IF och tog två SM-guld med klubben. Han gjorde även tio landskamper och gjorde nio mål. Jompa bodde i grannhuset till Börjes hus på Hornsbruksgatan i Högalids församling. Jompa träffade Nacka flera gånger och dök därför ofta upp på Julafton för att hedra honom.

Nackamonumentet

Det hela började med ett helt vanligt sammanträde i Stockholms kommunfullmäktige 1979. Som punkt 6 på föredragslistan stod en motion väckt av Leif Hjärpe. Han föreslog att ett bestående minnesmärke över Lennart ”Nacka” Skoglund skulle resas i Stockholm. Ett enhälligt positivt beslut i kommunfullmäktige togs 1980. Därefter utlyste KNAP (Konstnämnden för allmänna platser) en tävling för alla intresserade konstnärer. 1981 meddelade KNAP att konstnären Olle Adrins förslag till minnesmärke hade vunnit. Det vinnande förslaget visar en ”Nacka” i helfigur som rusar ut ur en tidningssida som är två gånger två meter. Nacka skjuter ett skott mot ett mål som är i naturlig storlek. Skulpturerna inryms inom ett målområdes internationella mått. 

Olle Adrin växte upp i Hallstahammar och blev tidigt intresserad av fotboll och visste vem ”Nacka” var. Han hade gått den långa vägen som konstnär, från gesäll på bruket hemma i Hallstahammar till lärare och professor emeritus. Han har även bott på Blekingegatan och Ringvägen. Arbetet med minnesmärket tog upp de mesta av hans tid och han tog reda på allt om ämnet ”Nacka” och intervjuade bland annat Stabben Ahlner. Samtidigt hade han sitt ordinarie professorsarbete på Konstfack att tänka på.

1964 återvände ”Nacka” till Sverige efter tretton fina år i Italien. Den 7 maj gjorde han comeback i Hammarby mot Karlstad på Söderstadion. Det var då han slog in den mångomtalade hörnsparken direkt i mål. Det är den händelsen som Adrin byggde sitt konstverk på. Han kallade sitt 2 ton tunga konstverk för ”Vi ses vid målet”. Skulpturen gjöts i rostfritt stål i Hallstahammar vid Kanthal Kasting AB. 

Den 22 september 1984 avtäcktes Olle Adrins pampiga Nackamonument. Konferenciär var djurgårdaren och Tv-journalisten Lars-Gunnar Björklund. På plats var bland annat Nackas söner Evert och Giorgio samt bröderna Georg och Karl-Evert. Nackamonumentet står i korsningen Katarina bangata ­– Brännerigatan på Södermalm i Stockholm. Exakt på denna plats brukade Nacka och Börje med kompisar stå och jonglera med en fotboll. Det var alltså här Nackas sagolika karriär hade sin början. Nackas Hörna ligger strax bredvid Nackamonumentet på Katarina bangata. Platsen fick sitt namn efter ett beslut i Stockholms kommunfullmäktige 2001.

Svenska Boxningsförbundet

Mellan åren 1974 och 1976 var Börje styrelseledamot i Svenska Boxningsförbundet. Han ville nu väcka liv i svensk boxning med nya idéer. På Börjes initiativ föddes 1975 tidningen Boxning som blev förbundets specialtidning för boxning. Ansvarig utgivare var Bertil Sjöberg och chefsredaktör Börje Dorch. Börje satte sin prägel på tidningen med sina Dorch i Tuschteckningar och egna artiklar. Tidningen innehöll 32 sidor och kom ut med 6 nummer per år. En årsprenumeration kostade 35 kronor. För sitt arbete inom Svenska Boxningsförbundet erhöll Börje Dorch förbundets guldmedalj 1992. 

Tidningen Boxning lades ner i december 2006. Men redan i februari 2007 återuppstod den igen. Det skedde emellertid i en ny tappning med hjälp av nya fria ägare och annat innehåll. Tidningen är nu fristående från Svenska Boxningsförbundet och kommer att fokusera mera på inhemsk proffsboxning. Men även svensk amatörboxning kommer att bevakas. Man kommer således fortfarande att rapportera från SM, JSM, SUM, Diplom-SM, landskamper och mästerskap. 

Boken om Nacka

Första gången Börje träffade Lennart Skoglund var höstterminen 1939 i Katarina södra Folkskola på Södermalm. Börje hade flyttat upp till Stockholm och andra världskriget hade precis börjat. Börje och Lennart lirade boll i både klass- och skollaget. De jonglerade utanför Katarina Bangata 42 tillsammans med andra kamrater. På sommarloven åkte de till samma kolonier och i tonåren konfirmerades de i Katarina kyrka. 

Vid hemkomsten från Italien 1963 föreslog Nacka ett samarbete med Börje. Under de tolv åren till Nackas död 1975 producerade de gamla klasskompisarna mängder av artiklar, teckningar och reklam. 

När Börje 1978 kommer ut med boken ”Nacka Skoglund – Liraren, ett tragiskt levnadsöde”, som tar upp ämnet idrott och alkohol, är Idrotts-Sverige inte mogen för den debatten. Boken fick därför mycket hård kritik. Börje tog illa vid sig av denna kritik som han menade var hyckleri. Han skildrade sanningen om en av Sveriges största idrottsman som gick bort alldeles för tidigt genom sitt alkoholmissbruk. Det här var dock minerat område och inget man yppade om offentligt. 

Börje drog fördel av att arbeta som frilansare. Han hade ryggen fri och det fanns ingen chef som censurerade hans teckningar eller debattinlägg. Att sticka ut hakan, som Börje ofta gjorde i olika frågor, var naturligtvis vanskligt. Även om Börje allt för ofta led ekonomiskt och fick sitt anseende naggat i kanten för sin frispråkighet, var uppriktighet viktigt för honom. I fallet Nackaboken stod Börje på sig. Han ångrade aldrig att han skrev boken. 

Konstutställning

År 1979 skulle Börje fylla femtio år och dessutom hade han nu tecknat som frilansare i 25 år. På typiskt Börjemanér firade han det med en separat konstutställning som var en återblick på de 25 år som han hade förekommit i spalterna. Evenemanget gick av stapeln med vernissage onsdagen den 19 september på Galerie Origo på Hornsgatan.

Tecknar-Lasses hyllning till Börjes 50-årsdag. Privat ägo

Tecknar Anders hyllning till Börjes 50-årsdag. Privat ägo

Hammarby Boxning

Börjes stora intresse för boxning gjorde att han 1980 blev ordförande i Hammarby IF:s boxningssektion. Han väckte nu liv i Hammarby boxning och värvade duktiga pugilister som gav flera SM-tecken. Börje svingade ordförandeklubban i elva år. 

Ny tecknad serie

År 1983 publicerade Södermalmstidningen Söder Kuriren en ny tecknad serie som var skapad av Börje Dorch. Den handlade om Hammarby och två av de mest legendariska hammarbyiterna, Plutten och Bomben. Serien var delvis byggd på sanningar men också på rena fantasier. Det här var andra gången Börje försökte sig på att teckna en serie.