John Hale Fouch (1849–1933) var den fotograf som fick äran att ta de första bilderna på Custers slagfält. Striden vid Little Bighorn ägde rum i ett avlägset och obebott område i östra Montanaterritoriet. När armén strax efter striden började upprätta militära baser i området blev slagfältet mera lättåtkomligt. Den första garnisonen kallades för Tongue River Cantonment och uppfördes vid Yellowstone- och Tongueflodernas sammanflöden i augusti 1876, två månader efter Custerstriden. Våren 1877 flyttades garnisonen 4 kilometer uppströms Tongue River (vid dagens Miles City) och döptes till Fort Keogh, för att hedra kapten Myles Keogh som stupade i striden vid Little Bighorn.
John Fouch anlände till Tongue River Cantonment i december 1876. Hans första vistelse där blev emellertid kortvarig. Han skulle bli pappa, och var därför tvungen att resa hem till sin fru i Minnesota. Men där möttes han av en tragedi, då hustrun låg svårt sjuk i sängen efter ett missfall och dog några dagar senare. Fouch återvände nu till Montanaterritoriet för att bli Fort Keoghs första militärfotograf. Han fick ingen lön, men goda chanser att tjäna pengar på att sälja sina fotografier.
I juni 1877 skickade armén ut kapten Michael Sheridan, bror till general Philip Sheridan, till Little Bighorn för att gräva upp Custers och de andra officerarnas kvarlevor. Fouch hade gärna velat delta i expeditionen, men Philip Sheridan hade förbjudit journalister och fotografer att följa med på resan. Drygt en vecka senare dök en ny chans upp för Fouch, när Philetus W. Norris anlände till Tongue River Cantonment. Norris var på väg till Yellowstone National Park för att bli parkens första intendent. På resan till nationalparken skulle Norris stanna till vid Little Bighorns slagfält för att ta reda på spejaren Charley Reynolds kvarlevor, som han hade varit god vän till. Att Fouch verkligen besökte området och fotograferade Custers slagfält har varit okänt fram till 1990.
Knappt ett år efter striden vid Little Bighorn tog Fouch ett fotografi på solblekta hästben, som ligger utspridda vid Custer Hill. I förgrunden kan man se två hästkranier. Ett av kranierna har fortfarande delar av manen kvar. Och bakom det kraniet kan man ana skymten av överdelen till en soldatstövel. Mitt i bilden ligger ytterligare en hög med hästben, som är markerad med en träpåle. Även andra träpålar, som var och en markerar en soldatgrav, är synliga på fotografiet. Fouchs fotografi, som han döpte till ”The Place were Custer Fell”, kom till allmänhetens kännedom först 1990, och är nu accepterad som det tidigaste fotografiet av Custers slagfält.
Fouch stannade i Fort Keogh i 18 månader. Under den tiden producerade han en imponerad mängd bilder. Han blev således den förste som fotograferade Custers slagfält, men även först med att fotografera nez percéhövdingen Chief Joseph efter hans kapitulation 1877. Trots att Fouch även tog andra bilder på historiska händelser, glömdes han bilder snabbt bort. Orsaken till det var hans oförmåga att saluföra och distribuera sina bilder.
Stanley J. Morrow (1843–1921) var en mera känd fotograf som på Fouchs bekostnad fick äran av att ha tagit de först bilderna på Custers slagfält. Stanley Morrow föddes i Ohio 1843. Han flyttade i vuxen ålder till Wisconsin, där han tog värvning i Wisconsins sjunde infanteri 1861. Troligen skadades Morrow i inbördeskriget, för 1864 blev han förflyttad till invalidkåren för veteraner i Maryland. Där arbetade han som assistent åt den kände amerikanske fotografen Mathew B. Brady. Som nygift flyttade Morrow till Yankton i Dakotaterritoriet 1868. Staden blev Morrows bas i femton år. Han reste nu runt och fotograferade på den norra prärien. Morrow var ensam som fotograf att dokumentera delar av general Crooks kampanj under Siouxkriget 1876–1877. Han var närvarande vid Slim Buttes-striden den 9 september 1876, och tog bilder på tillfångatagna siouxkvinnor och barn. År 1878 flyttade Morrow till Montanaterritoriet och etablerade fotoateljéer vid Fort Custer och Fort Keogh. Han ersatte nu Fouch som Fort Keoghs arméfotograf.
En hög med solblekta hästben. Foto: Stanley J. Morrow 1879
I april 1879 följde Morrow med kapten Sanderson Från Fort Custer till Little Bighorns slagfält. Sandersons kompani hade till uppgift att städa upp gravarna och rensa området på skelettben. Trots att Morrow fotograferade Little Bighorn två år efter Fouch, blev hans bilder mera känd bland allmänheten än Fouchs bilder. Under Morrows besök vid Custers slagfält 1879, fotograferade han bland annat ett träplank, som hade rests för att hedra kapten Keogh och 38 soldater från kompani I som stupade i striden. På bilden är troligen kapten Sanderson avbildad, samt fyra okända soldater. Kapten Keoghs grav ligger strax bakom trämonumentet.
David F. Barry (1854–1934) besökte och tog bilder på Custers slagfält 1881. Barry föddes i New York State av föräldrar som hade emigrerat från Irland. Hans familj flyttade till Wisconsin 1860. Så småningom slog sig Barry ner i Bismarck i Dakotaterritoriet, och arbetade där som assistent åt Orlando Scott Goff, mannen som tog det första fotografiet på Sitting Bull. Barry fotograferade Custers slagfält vid två tillfällen. Under det första besöket 1881, fotograferade Barry minnesmonumentet som nyligen hade rests uppe på Custer Hill, för att hedra alla officerare och soldater som stupade i striden. Barrys bästa och mest kända fotografier från slagfältet är emellertid en serie bilder som han tog 1886, då man firade stridens 10-års jubileum.
Vid firandet av stridens 10-års jubileum 1886, samlade Barry åtta soldater som hade överlevt striden framför minnesmonumentet för att ta denna bild. Soldaterna är från vänster till höger; Hall, George Horn, Thomas M. McDougall, Frederick W. Benteen, Edward S. Godfrey, Winfield Scott Edgerly och George Penwell. Soldaterna står framför ett järnstaket som byggdes 1883 för att skydda monumentet från souvenirjägare.
Frank J. Haynes (1853–1921) är mest känd för sina tidiga fotografier från Yellowstone National Park. Haynes föddes i Michigan och lärde sig fotografyrket när han bodde i Wisconsin. Samma år som Custerstriden ägde rum etablerade Haynes en ateljé i Moorehead i Minnesota, och började då resa runt i gränstrakterna för att ta bilder åt Northern Pacific Railroad. År 1879 blev han järnvägens officielle fotograf. Första besöket vid Little Bighorn gjorde Haynes 1882, då han tog en serie bilder på minnesmonumentet vid Custer Hill. Under Haynes andra besök 1894, tog han bilder som hittills överträffade alla andra fotografers bilder i fråga om teknik och skärpa. År 1890 reste kapten Sweet stenar som markerade var en soldat hade stupat. Placeringen av dessa stenar har stark påverkat olika forskares teorier om hur striden förlöpte. Haynes skarpa bilder från 1894 har varit till stor hjälp för dessa forskare
Kråkspejaren Curly framför monumentet på Custer Hill
Edward S. Curtis (1868–1952) är utan tvekan den mest kända indianfotografen. Naturligtvis besökte även Curtis Little Bighorns slagfält. År 1996 erhöll the Museum of New Mexico i Santa Fe en grupp hittills okända Curtisbilder. Dessa glasnegativ hade Curtis tagit för att använda i sitt bokprojekt om Nord Amerikas indianer. Men av någon outgrundlig anledning hade han inte använt dem i sitt projekt. Tretton av dessa bilder visar tre av Custers kråkspejare, som ledsagade Curtis på slagfältet under hans besök där 1907.
Curtis besökte och fotograferade Custers slagfält flera gånger. På den här bilden från 1907 ser vi White Man Runs Him, Goes Ahead och Hairy Moccasin (spejare år 7:e kavalleriet) sitter till häst bredvid ett staket som omringar platsen där Donald McIntosh möjligen stupade när han flydde från dalen upp mot höjderna i Renos-dalstrid. McIntoshs kvarlevor grävdes upp 1877 och begravdes åter på Arlington National Cemetery 1909. Staketet är sedan länge bortaget och stenmarkören har blivit flyttad till en annan plats.
Laton A. Huffman (1854–1931) ersatte Stanley Morrow som Fort Keoghs arméfotograf 1878. Huffmans bidrag till Little Bighorn fotograferingen är av två slag. När Huffman anlände till Fort Keogh kom han över en serie av Morrows glasplåtar. Huffman tryckte upp kopior på Morrows negativ, inklusive några från Custers slagfält, och saluförde dem under sitt eget namn de nästkommande femtio åren. Trots Huffmans tvivelaktiga tillvägagångssätt bidrog han med att sprida bilder från Custers slagfält till den stora allmänheten.
När slagfältet fyllde 25 år, 1901, var Huffman där och fotograferade cheyennehövdingen Two Moon vid Custer Hill. Huffman var en skicklig fotograf, och hans bästa bilder från slagfältet är från 1916. Det året besökte Huffman slagfältet tillsammans med general Edward S. Godfrey, en veteran från striden, för att fira stridens 40-årsjubileum.
Two Moon vid Custer Hill 1901. Huffman blev en mycket god vän till Two Moon och tog flera fotografier på honom. Första fotografiet på honom tog Huffman redan 1879, kort efter att hövdingen hade kapitulerat vid Fort Keogh. Om fotografiet vid Custer Hill skrev Huffman att Two Moon ställde sig framför monumentet och tog av sig sin stråhatt och lyfte sin arm och blickade ut över slagfältet. I bakgrunden till höger skymtar Nationalkyrkogården med alla sina gravstenar.