I förhistorisk tid levde siouxerna som ett enat folk i östra Minnesota. De var uppdelade i sju stammar, som kallades för OCETI SAKOWIN (de sju rådseldarna). Namnet sioux kommer från Nadowe Su, som är ett algonkinord (chippewa) som betyder ”små huggormar”. Ordet beskriver huggormens skallrande varningsljud som den åstadkommer innan den hugger. När franska handelsmän och pälsjägare kom i kontakt med chippewaindianerna i början på 1600-talet blev de bekanta med ordet. Fransmännen ändrade stavningen från Su till Sioux (uttalas so) och tog bort Nadowe.
Siouxer och chippewaer var dödsfiender redan före den vite mannens ankomst. Men när chippewaerna skaffade sig gevär från fransmännen, blev kampen mellan de två stammarna ojämn. Siouxerna tvingades då att påbörja en migration västerut, vilket förde med sig att de splittrades upp i tre stora grupper. Den grupp som levde längst österut, närmast siouxernas ursprungliga land, kallas för SANTEE. En mellersta grupp kallas YANKTON, och den grupp som flyttade längst västerut kallas för TETON.
Siouxerna talar ett språk som tillhör familjen Siouan. Flera stammar på prärien talar språk som ingår i denna språkfamilj, som assineboin, mandan, hidatsa, crow, iowa, kansa, missouri, omaha, osage, oto och ponca. Siouxspråket har tre dialekter, dakota, nakota och lakota. Lakota betyder ”de allierade” eller ”bundsförvanter”. Dakota kommer från ordet Da som betyder ”enligt vår mening” och Koda som betyder ”vänner”. Dessa dialekter uppstod när siouxerna spred ut sig över den stora prärien. Dakota talas av santee, nakota av yankton och lakota av teton. Idag lever ättlingar till santee-, yankton- och tetonstammarna (sammanlagt 13 stammar) utspridda på 27 olika platser i 5 amerikanska delstater och 2 kanadensiska provinser. Lakota och dakota är idag de vanligaste dialekterna, medan nakota inte talas av så många.
Lakota i väster, Teton (de som lever på prärien), var troligen präriens talrikaste och mäktigaste stam. Under 1800-talet befolkade tetonerna ett enormt stort landområde väster om Missourifloden på den norra prärien, vilket omfattar dagens stater Nord- och Syd Dakota, Nebraska, Wyoming och Montana.
Tetonstammen var uppdelade i sju undergrupper; OGLALA (skingrade), BRULÉ (brända lår), MINNECONJOU (odlare vid strömmen), HUNKPAPA (vid lägerkretsens slut), TWO KETTLE (två kittlar), SANS ARC (utan bågar) och SIHASAPA (svartfötter). De fem sistnämnda grupperna kallades även för Saones (skyttar bland träden). Det var ett namn som levde kvar långt in på 1800-talet.
Santee
De dakotatalande santeeindianerna, ”de som lever vid en knivformad sjö”, bestod av fyra stammar, mdewakanton, wahpekute, wahpeton och sisseton.
Yankton
Den mellersta siouxgruppen, som talade nakotadialekten, bestod av två stammar, Yankton och Yanktonai. Yanktonstammarna levde öster om Missourifloden
Siouxernas historia 1660-1800
I mitten på 1600-talet levde de västliga siouxerna (teton) vid Mille Lacsområdet i östra Minnesota. De var ett utpräglat skogsfolk som levde i små familjegrupper.
Siouxernas historia 1800-1860
Under 1800-talets första hälft lade siouxerna under sig stora landområden väster om Missourifloden. Området omfattades av södra Nord Dakota, västra Syd Dakota
Siouxernas historia 1861-1891
Sommaren 1861 hittar man guld i sydvästra Montanaterritoriet. Tusentals människor letade sig då till guldfälten i hopp om att bli rika över en natt. Uppe i norr reagerade siouxerna
Familjen och hövdingarna
Liksom de övriga västliga siouxstammarna utgjordes oglalstammens minsta enhet av kärnfamiljen (tiwahe), mamma, pappa och barn, som ingick i en storfamilj eller tiospaye
Krigarsällskapen
Bland siouxerna fanns det två typer av brödraskap, de så kallade krigarsällskapen (Akicita society) och de så kallade civila sällskapen (Nacas society).
Siouxernas materiella kultur
Den 5 december 2007 lämnade representanter för Smithsonian Institution i Washington D. C. tillbaka en hårfläta och ett par benkläder som har tillhört Sitting Bull till hunkpapasiouxen Ernie LaPointe.
Jordfördelningslagen
Genom ett beslut i den amerikanska kongressen i februari 1887, kom jordfördelningslagen till. Lagen var ett verk av senatorn Henry L. Dawes från Massachusetts.
KÄLLOR
Michael Johnson och Jonathan Smith (2000), The Tribes of the Sioux Nation. Oxford, Osprey Publishing.
Ralph K. Andrist (1972), The Long Death, the Last Days of the Plains Indians. New York, Collier Books.
Herbert T. Hower (1988), The Yankton Sioux. Chelsea House Publisher.
Michael Johnson och Jonathan Smith (2000), The Tribes of the Sioux Nations. Oxford, Osprey Publishing
George E. Hyde (1976), Red Cloud´s Folk, a History of the Oglala Sioux Indians. Norman, Oklahoma, University of Oklahoma Press.
George E. Hyde (1979), Spotted Tail´s Folk. A History of the Brulé Sioux. Norman Oklahoma, Univesity of Oklahoma Press.
George E. Hyde (1956), A Sioux Chronicle. Norman Oklahoma, University of Oklahoma Press.
James C. Olson (1965), Red Cloud and the Sioux Problem. Bison Book.
Rickard E. Jensen, R Eli. Paul och John E. Carter (1991), Eyewitness at Wounded Knee.University of Nebraska Press.
Rex Alan Smith (1981), Moon of the Popping Trees, the Tragedy at Wounded Knee and the End of the Indian Wars. Bison Book.
Jack Utter (1991), Wounded Knee & the Ghost Dance Tragedy. Michigan USA, National Woodland Publishing Company.
Alvin M. Josephy, JR, Trudy Thomas & Jeanne Eder (1993), Wounded Knee, Lest We Forget.Billings Montana, Artcraft Printers.
James Mooney (1965), The Ghost-Dance Religion and the Sioux Outbreak of 1890. Chicago, The University of Chicago Press.
Herman J. Viola (2003), Trail to Wounded Knee, the Last Stand of the plains Indians 1860-1890. Washington, National Geographic Society.
R. Eli Paul (2004), Blue Water Creek and the first Sioux War 1854-1856. Norman Oklahoma, University of Oklahoma Press.
Carrie A. Lyford (1984), Quill and Beadwork of the Western Sioux. Boulder, Colorado, Johnson Books
Joseph D. Horse Capture & George P. Horse Capture (2001), Beauty, Honor, and Tradition, the Legacy of Plains Indian Shirts. University of Minnesota Press
Barbara A. Hall (1988), Hau, Kola!, The Plains Indian Collection of the Haffenreffer Museum of Anthropology. University of Washington Press
Jeffrey Ostler (2006), The Plains Sioux and U. S. Colonialism from Lewis and Clark to Wounded Knee. Cambridge University Press
Robert M. Utley (2004), The Last Day of The Sioux Nation. New Haven & London, Yale University Press