1980-talet
År 1980 folkomröstade Sverige om kärnkraft och sommartid infördes. Året efter går den sovjetiska ubåten U 137 på grund utanför Karlskrona. Samma år bildades miljöpartiet. Socialdemokraterna tog över makten 1982 med Palme vid rodret. Fyra år senare mördades Olof Palme och Ingvar Carlsson blev ny statsminister och Socialdemokraternas partiledare. Efter 70 år av kommunistiskt experiment kollapsade Sovjetunionen 1989. Med vapenmakt och hot hade Sovjet kontrollerat flera kommunistiska stater i östra Europa. Nu föll de som käglor, en efter en.
Mjölkpriset spränger för första gången 3-kronorsvallen 1981 när priset för en liter mjölk höjdes till 3 kronor 1 öre. År 1989 nådde skattetrycket i Sverige sin högsta nivå någonsin till ofattbara 56,9 %.
Den första hjärttransplantationen genomfördes i Sverige. Datoriseringen av Sverige påbörjades. Björn Borg vann sitt femte Wimbledon i tennis 1980. Samma år gick Lasse Åbergs film Sällskapsresan upp på svenska biografer. SVT började visa serien Dallas 1981. Konstpriserna steg kraftigt. Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander fick fyra Oscar 1983. Graffitin kom till Sverige 1984.
Sverige hade länge två Tv-kanaler som båda kom från Sveriges Radio/Sveriges Television. Detta monopol började brytas upp när kabel-TV-nät började byggas ut. Den 31 december 1987 inledde Kinnevik sina sändningar av TV 3 i Sverige. Sändningarna skedde via satellit från London för att kringgå svensk lagstiftning. Plötsligt fick SVT konkurrens. Den nya kanalen snuvade SVT på ishockey-VM och vi fick en ny Tv-profils i Robert Aschberg.
Design blev mode och 1980-talet blev formgivarnas decennium. Glaset gjorde renässans. Efter glasrikets kris i slutet av 1970-talet exploderade glaskonsten i färg och form. Den unga generationen rullade fram på rullskridskor. Man lyssnade på musik i sin freestyle eller på sin cd-spelare. Såpoperor blev populära på TV.
När Nordisk Mobiltelefon (NMT) öppnades i Sverige den 1 oktober 1981 var det världens största helautomatiska mobiltelefonsystem. Runt om i landet fanns det 250 återförsäljare. I regel var det bilfirmor, bilradiohandlare eller liknade serviceverkstäder som sålde och monterade in anläggningarna i bilar och placerade antennspröt på taken. Priset var ca 30 000 kr för de 10 olika fabrikaten som fanns att välja på. I stort sett blev NMT en omedelbar framgång. Därmed var grunden lagd för mobiltelefonens vidare framväxt och utveckling.
Det fjärde decenniet 1984-1993
1889 grundades Stockholms-Tidningen. Den hade en liberal inriktning och var Sveriges största tidning fram till 1930-talet då Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tog över tätplatsen. Den 27 februari 1966 gick Stockholms Tidningen i graven. I september 1981 återuppstod Stockholms-Tidningen som morgontidning med en socialistisk linje. Men redan 1984 försattes den i konkurs. Samma år genomfördes sommarolympiaden i Los Angeles i delstaten Kalifornien i USA. Spelen pågick mellan den 28 juli och 12 augusti. Varje dag hade Börje en Dorch i Tuschteckning i Stockholms-Tidningen som skildrade dagsaktuella sporthändelser från spelen i Los Angeles.
Årets Söderbo
I december 1985 blev Börje genom omröstning hos tidningen Söder-Svepets läsare utsedd till ”Årets Söderbo” och erhöll ett stipendium på 10 000 kronor. Börje hade under en lång tid fått sina Dorch i Tuschteckningar publicerade i olika Södermalmstidningar, bland annat Söder-Svepet. Ofta hade dessa teckningar anknytning till Bajen eller Söderprofiler och var mycket uppskattade bland läsarna.
Ögonsjukdom
Anledningen till att Börje slutade med boxningen var att han inte ville förstöra sina händer för tecknandets skull. Synen och händerna är ju en konstnärs viktigaste verktyg. Men plötsligt en dag 1986 svek synen. Den förödande sjukdomen kom smygande och Börje såg allt sämre för varje dag som gick. Ögonen kliade och blev röda. Värst var det när han tog sina dagliga promenader och snubblade på ojämnheter i gatan. Han gick till en ögonläkare och där konstaterade man både grön- och grå starr. Det blev omedelbar operation. Börje tvingades till två och ett halvt års sjukskrivning. Men han försökte ändå teckna under denna tid med hjälp av dagliga ögondroppar. Han fick god hjälp av Synskadades förening, som bland annat skickade honom kassettböcker. Börje tackade föreningen genom att göra en serie teckningar som skildrade de blindas historia.
Ögonsjukdomen som Börje hade drabbats av var obotlig. Med hjälp av medicin kunde den bromsas lite grann, men synen blev allt sämre med tiden. Börje var nu tvungen att ändra på sin arbetsteknik. Kunnandet, envisheten och den benhårda viljan fanns kvar, men de tidigare så säkra penseldragen fanns inte längre där. Han behövde stark belysning och förstoringsglas för att kunna teckna, skriva och läsa. Trots alla dessa förändringar kan man klart se skillnader i kvalitet på teckningar som producerades före och teckningar som kom till efter sjukdomen.
Idel, ädel boxningsadel hyllade Dorch på hans 60-årsdag. Foto: Tomas Larsson © 1989
Tecknar-Lasses hyllning till Börje på 60-årsdagen 1989. Privat ägo.
Ny utställning och ny bok
1990 var det dags för en ny utställning. Vernissage ägde rum den 29 september på Galleri 1 på Lilla Nygatan 10 i Gamla Stan. Även Börjes barn var med på ett hörn med egna verk.
Fotografiet till vänster är taget av Lizzie Larsson © 1990
Börje hade ju ett förflutet som amatörboxare. Som tecknare och skribent fick han senare i livet förmånen att resa till USA och träffa många stora boxare som Joe Louis, Muhammad Ali och Jake La Motta, bara för att nämna några få. Han hade nu tillräckligt med material för att skriva en bok om “The Nobel Art of Selfdefence” på sitt karakteristiska sätt. Boken “Direkt från ringhörnan” gavs ut på Hägglunds förlag 1993. I boken analyserar Börje Dorch dåtidens tillstånd för svensk boxning och ger stark kritik för hur boxningen framställdes i media.
Med en kepa på huvudet och en cigarr i mungipan kände Börje sig trygg i favoritstaden New York City.
Foto: Erik Collin