Fort Laramie Treaty of 1868

Sedvänjan att sluta avtal med indianska stammar för att klargöra äganderätten till land praktiserades redan av de första engelska bosättarna i den nya världen. När kolonierna till slut blev Förenta staterna fortsatte man på samma linje. USA:s första president, George Washington, lovade 1783 att hans regering skulle sträva efter att föra en god indianpolitik genom att behandla indianerna väl och hellre köpa land av dem än att driva bort dem med vapenmakt. Denna strategi var rådande i nästan ett hundra år.

Till en början hade det amerikanska Krigsdepartementet ansvar för alla indianfrågor. En ny myndighet, Bureau of Indian Affairs (BIA), inrättades 1824. Denna myndighet fick nu till uppgift att sköta kontakten med indianstammarna. En speciell tjänst inom regeringen skapades 1832, då man utsåg indiankommissionärer, som fick till uppgift att representera staten i alla förhandlingar med de olika indianstammarna. År 1849 tog Inrikesdepartementet över alla indianfrågor. Oavsett vilken myndighet eller organisation som skötte kontakten med landets ursprungsbefolkning gick den amerikanska regeringens indianpolitik i praktiken ut på att köpa land från indianstammarna, dra upp gränser, och hoppas på att landets landhungriga befolkning skulle hålla sig på sin sida om gränsen. I allmänhet fungerade inte detta system.

Traditionen att köpa indianland och hela tiden driva indianstammarna västerut ändrades i slutet av 1840-talet. De flesta indianer hade då blivit undanträngda till områden väster om Mississippifloden, där man trodde att det var mindre chans att indianer och vita skulle drabba samman. Men när den vita befolkningen på östkusten fick höra att det fanns bördig jord och förekomsten av guld på indianernas land i väster, fungerade inte Mississippifloden längre som en naturlig gräns mellan indianer och vita. Vita började nu flytta in på indianernas land och en konflikt om landrättigheter låg nu nära till hands.

Regeringsombudet för indianfrågor insåg nu att det gamla systemet var föråldrad och fungerade inte längre. Han menade att det var förståndigare att upprätta särskilda landområden för indianer, så att den amerikanska regeringen kunde säkra land till sitt eget folk. För att uppnå detta mål var regeringen tvungen att få prärieindianerna att ge upp lite av sin mark. Idén om indianreservat föddes nu.
Under 1800-talets första hälft slöt de västliga siouxerna tre fredsavtal (1816, 1825 och 1837) med Förenta staterna. Dessa tidiga avtal handlade inte om landavträdelser, utan att fred och vänskap skulle råda mellan de båda folken. Visserligen avtalade siouxerna bort allt land de en gång hade varit i besittning av öster om Missourifloden 1837. Men eftersom siouxerna vid den tiden sedan länge levde väster om Missourifloden hade det ingen betydelse för dem.

Den amerikanska regeringens första allvarliga försök att praktisera den nya reservatspolitiken ägde rum vid Horse Creek 1851 i närheten av Fort Laramie. I september det året, samlades representanter från USA:s regering och hövdingar från stammarna på prärien för att förhandla fram nya fredsavtal. Horse Creekavtalet satte stopp för en lång period av stadigt uppåtgående utveckling och tillväxt för siouxstammen. För från och med nu avträdde siouxerna allt mer av sitt land till Förenta staterna.

När de olika siouxhövdingarna godkände Horse Creekavtalet från 1851, avstod stammen från stora delar av sitt land. Siouxerna lovade att upphöra med sina fientligheter mot andra stammar, och amerikanska medborgare som reste genom deras land. Siouxerna lät även Förenta staterna att bygga vägar och fort i sitt land. I avtalets femte kapitel definierades gränser mellan de olika stammarna på prärien. Stammarna lovade att respektera varandras nya landområden. För att kompensera siouxerna för förlorat land lovade Förenta staterna att betala ut 50 000 dollar årligen i 50 år. Horse Creekavtalet eller det första Fort Laramieavtalet godkändes av Senaten men signerades aldrig av Presidenten.

Det finns en felaktig uppfattning att orsaken till alla indiankrig på prärien under 1860- och 1870-talen berodde på att vita bosättare och soldater ideligen bröt ingångna fredsavtal. I fredsavtalet vid Horse Creek 1851 lovade ju siouxerna på hedersord att upphöra med alla stridigheter mot andra indianstammar. Men när hövdingarna för de olika siouxstammarna hade signerat avtalet och fått sina presenter reste de norrut och påbörjade ett två års långt krig mot kråkindianerna. De körde ut kråkindianerna från deras land i dagens Wyoming och Montana, och tog det i besittning. Detta krig var ett klart brott mot avtalet vid Horse Creek. Den amerikanska regeringen hade enligt avtalet nu rätt att dra in alla ransoner, men det gjorde den inte. När löjtnant John Grattan besköt ett siouxläger vid North Platte River i augusti 1854 hade siouxstammarna brutit Horse Creekavtalet i tre år.

Nu började den amerikanska regeringen förhandla fram flera avtal med indianstammarna på prärien. Syftet med dessa avtal var att få indianerna att slå sig ner i reserverade landområden och bli jordbrukare. När man upptäckte guld i västra Montana i början på 1860-talet, orsakade det en guldrusch utan dess like i USA. Flera tusen gruvarbetare reste nu till guldfälten i Montana längs Bozemanleden, som passerade siouxernas jaktmarker i Powder Riverområdet.

Många amerikaner fick betala med sina liv för att de använde Bozemanleden. På våren 1865 bjöd därför en amerikansk fredskommission in siouxerna till Fort Laramie i ett försök att förhandla fram ett nytt fredsavtal. Regeringen ville nu få garantier att det var ofarligt för sina medborgare att färdas längs Bozemanleden. Under mötet dök plötsligt överste Henry B. Carrington upp med en styrka på 700 man, med uppdrag att uppföra tre fort längs Bozemanleden. Siouxerna blev rasande, och under sin ledare Red Cloud lämnade de omedelbart förhandlingarna.
Under några hektiska sommarmånader 1866 byggde Carrington tre fort, som hade till uppgift att skydda amerikanska medborgare som färdades längs Bozemanleden. Men forten blev snabbt omringade av siouxer och cheyenner, som i princip skar av forten från omvärlden. I stället för att skydda emigranter och guldletare var soldaterna i forten tvungna att skydda sig själva. Striderna som nu bröt ut mellan siouxer och den amerikanska armén, hösten 1866 till våren 1868, kallas för Red Clouds krig. I december 1866 drabbades armén av en katastrof, då en soldatstyrka på åttio man lockades ut från ett av forten och dödades till sista man. En panikslagen kongress upprättade då en ny fredskommission som på nytt skulle försöka förhandla fram en varaktig fred med siouxerna. Kommissionen leddes av William Tecumseh Sherman och bestod av politiker och kristna reformister. Fredsmötet ägde rum på våren 1868, vid Fort Laramie i Wyoming.

Man hade planerat att hålla ett stort gemensamt möte med alla siouxstammar, men i slutet på året hade tre separata avtalsförhandlingar ägt rum. I april och maj anlände Spotted Tail, som företrädde bruléstammen, och American Horse, som företrädde en grupp från oglalastammen, till Fort Laramie och undertecknade avtalet. Men andra siouxledare vägrade inställa sig vid Fort Laramie. I juli mötte kommissionen ledare från hunkpapa-, blackfoot-, two kettle-, sans arc- och minneconjoustammarna ombord på ångfartyget Agnes vid Missourifloden. Även dessa ledare undertecknade avtalet.

Man gjorde nu ett tillägg i avtalstexten, vilket var en förutsättning för att de militanta ledarna med Red Cloud i spetsen, skulle godkänna avtalet. Regeringen lovade att överge alla fort som hade byggts längs Bozemanleden. Order om fortens avveckling togs av regeringen i september. Innan tidsfristen för fortens utrymmande gick ut, brände siouxer och cheyenner ner forten, vilket var ett brott mot avtalet. Och slutligen, den 6 november 1868, dök Red Cloud och andra ledare upp vid Fort Laramie och undertecknade avtalet. Kongressen gjorde avtalet giltigt den 16 februari 1869.

Fort Laramieavtalet från 1868 består av sjutton artiklar som kan delas in i fyra avsnitt. I det första avsnittet lovar de inblandade parterna varandra fred. I det andra avsnittet avsätts ett reservat åt siouxstammen (The Great Sioux Reservation), som omfattas av allt land väster om Missourifloden i dagens Syd Dakota. Avtalets tredje och längsta avsnitt, tar upp hur regeringen genom en rad samverkande åtgärder skall hjälpa och få indianerna i reservatet att smälta in i det amerikanska samhället. Skolor skall byggas, säd och kläder skall delas ut till indianer som tar upp jordbruk, och agenturer skall etableras så att varor kan fördelas till de olika stammarna. I avtalets fjärde avsnitt lovar regeringen att inga ändringar eller tillägg i avtalet får göras utan att tre fjärdedelar av den vuxna manliga siouxbefolkningen godkänner det. Slutligen erkänner avtalet att området som omfattas av Bozemanleden i Bighornområdet är fortfarande indiansk mark. Inga vita får passera eller bosätta sig i detta område och regeringen får inte bygga några fort i det.

Eftersom Fort Laramieavtalet erkänner siouxindianernas suveränitet över Bighornområdet, ansåg krigsledare som Red Cloud att de därmed hade vunnit kriget mot Förenta staterna. Samtidigt var regeringens tjänstemän nöjda, eftersom de ansåg att avtalets många hjälpåtgärder till siouxindianer som valde att göra reservatet till sitt permanenta hem och önskade ta upp jordbruk, skulle göra dem till fredliga indianer. Dessa vitt skilda åsikter underblåste en konflikt mellan siouxerna och Förenta staterna fram till striden vid Little Bighorn åtta år senare. En mycket längre dispyt gällde avtalets tre fjärdedelsregeln (artikel 12), angående framtida ändringar i avtalet. Ledare i kongressen hävdade att regeringen inte var tvungen att följa denna regel för all framtid medan siouxledare i årtionden argumenterade för att just denna grundregel erkände siouxernas självbestämmanderätt, och därmed skyddade dem mot federalt inflytande över stammen.

Fotografen Alexander Gardner var på plats vid fredsmötet 1868 och tog många fantastiska bilder på deltagarna. Här ser vi den amerikanska fredskommissionen sittande i diskussion med nordliga arapahoer och cheyenner.

Från vänster till höger: colonel Samuel F. Tappan, general William S. Harney, general William T. Sherman, general John B. Sanborn, general Christopher C. Augur, general Alfred H. Terry och kommissionens sekreterare Ashton S. H. White.

Cheyenner och arapahoer.

Artiklar i ett avtal som är upprättat och slutfört av och mellan generallöjtnant William T. Sherman, general William S. Harney, general Alfred H. Terry, general O. O. Augur, J. B. Henderson, Nathaniel G. Taylor, John G. Sandborn och Samuel F. Tappan, som vederbörligen är utnämnda till kommissionärer av Förenta staterna, och olika band från siouxstammen, av deras hövdingar och ledare, vars namnteckningar är bifogade, att de på vederbörligt sätt enligt lagen godkänner att följa avtalets regler.

Artikel 1
Från och med denna dag skall alla krig mellan detta avtals parter för evigt upphöra. Förenta staternas regering önskar denna fred, och lovar med sitt hedersord att hålla densamma. Indianerna önskar fred, och de lovar nu med sitt hedersord att hålla den.

Om onda män bland de vita, eller andra personer som lyder under Förenta staternas bemyndigande, skulle begå någon orätt mot en indian eller hans egendom, kommer Förenta staterna, efter att bevis har lagts fram till reservatets agent, som i sin tur har informerat chefen för indianbyrån i Washington City, omedelbart att skrida till verket så att lagbrytaren grips och straffas i enlighet med Förenta staternas lagar, samt även se till att den drabbade personen blir kompenserad för sina förluster.

Om onda män bland indianerna skulle begå någon orätt eller plundring mot någon person, säg vit, svart eller indian, som lyder under Förenta staternas bemyndigande, och tillika i fred med, skall de indianer som berörs av detta avtal högtidligen lova att de, efter att erforderlig bevisning framförts till agenten och på hans uppmaning, omedelbart utlämna lagbrytaren till Förenta staterna, för att prövas och straffas enligt dess lagar, och om detta inte sker, skall den drabbade personen bli kompenserad för sina förluster från det årliga underhållet, eller andra pengar som kommer att betalas ut till berörda parter i detta avtal eller andra avtal som ingås med Förenta staterna. Och presidenten kommer, efter samråd med chefen för Indianbyrån, fastställa sådana regler och föreskrifter som han finner nödvändiga, att fastställa ersättningsnivån i detta avtal. Men ingen skall erhålla någon ersättning om han bryter mot avtalets regler, eller Förenta staternas lagar.

Artikel 2
Förenta staterna godkänner vidare att följande landområde, nämligen, med början vid Missouriflodens östra strandbank där den 46:e nordliga breddgraden korsar densamma, därefter nedför i en linje längs den östra strandbanken till en punkt där Nebraskas norra gräns når floden, sedan västerut över nämnda flod och längs med Nebraskas norra gräns till den 104:e längdgraden väster om Greenwich, därefter norrut längs nämnda längdgrad till en punkt där den 46:e nordliga breddgraden korsar densamma, därefter österut längs nämnda breddgrad tillbaka till utgångspunkten, i enlighet med detta, skall all existerande landområde öster om nämnda flod, vara avsatt för fullständigt och ostörd besittning för de i avtalet berörda indianer, samt för andra vänligt sinnade stammar eller enskilda indianer som skulle vilja, med Förenta staternas samtycke; slå sig ner i reservatet; och Förenta staterna medger nu högtidligt att inga personer, förutom de i avtalet berörda och godkända att göra det, samt tjänstemän, agenter, och regeringsanställda som kan komma att få befogenheter att beträda ett indianreservat för att uträtta sina plikter enligt lagen, skall någonsin få tillåtelse att passera igenom eller slå sig ner eller leva i det område som beskrivs i detta avtal; eller i sådana områden som är anslutna till detta reservat för indianskt bruk, hädanefter kommer de härmed att avstå från alla anspråk och rättighet till någon del av Förenta staternas territorium, med undantag än det som ryms inom gränsen ovan beskrivna gränser, och med undantag för villkoren här nedan.

Artikel 3
Om det skulle visa sig att kartläggning eller andra tillförlitliga undersökningar av ovan nämnda landområde innehåller mindre än etthundrasextio acre av odlingsbar mark för varje person som, vid tiden, har tillåtelse att leva på den och som omfattas av detta avtal, och om ett betydande antal av sådana personer kommer att påbörja odling av marken som lantbrukare, kommer Förenta staterna att gå med på att avsätta mer jordbruksland till reservatet eller i anslutning av det, för indianernas räkning, som krävs för att nå den nödvändiga summan.

Artikel 4
Förenta staterna förbinder sig att på egen bekostnad på en lämplig plats vid Missourifloden uppföra, centralt belägen i nämnda reservat, där ved och vatten är lättåtkomligt, följande byggnader, nämligen, ett lagermagasin, ett förrådsrum där reservatets agent kan lagra varor som tillhör indianerna, för en kostnad som inte överstiger tjugofemhundra dollar; en agenturbyggnad med bostad för agenten, till en kostnad som inte överstiger tretusen dollar; en bostad för en läkare, till en kostnad som inte överstiger tretusen dollar; och fem andra byggnader, för en snickare, en lantbrukare, en smed, en mjölnare och en maskinskötare, vardera till en kostnad som inte överstiger tvåtusen dollar, samt även en skolbyggnad eller missionsbyggnad, så snart agenten kan samla tillräckligt många barn som kan gå i skolan, till en kostnad som inte överstiger femtusen dollar.

Förenta staterna förbinder sig vidare att på nämnda reservat, i närheten av de andra byggnaderna som nämns i avtalet, uppföra en fin ångsåg, med tillhörande sädeskvarn och en takspånsmaskin, till en kostnad som inte överstiger åttatusen dollar.

Artikel 5
Förenta staterna godkänner att agenten för berörda indianer skall göra en byggnad i reservatet till sitt hem i framtiden; han skall leva bland dem, och hålla ett kansli öppen alla dagar i syfte att omgående med stort flit kunna ta emot klagomål som indianerna lägger fram för att undersöka dem i enlighet med detta avtals bestämmelser, såväl tjänstvilligt utföra andra sysslor som är honom ålagda enligt lagen. Vid händelser av oegentligheten som är utförda mot människor eller ägodelar skall han dokumentera detta i skriven form och tillsammans med alla fakta lägga fram det till chefen för Indianbyrån, vars beslut, som kommer att granskas av inrikesministern, skall vara bindande för alla inblandade parter.

Artikel 6
Om någon person tillhörande nämnda indianstammar, eller som lagligen lever med den, och som är familjens överhuvud, önskar uppta jordbruk, har han full frihet att välja, i närvaro av och med hjälp av agenten som då är i tjänst, ett stycke land inom nämnda reservats gränser, som inte överstiger trehundratjugo acres, sådant utvalt land skall godkännas och registreras i ”Land-boken”, och upphöra att betraktas som land under gemensamt ägande, utan skall istället ägas och bebos odelat av den person som valt den, och hans familj, så länge han eller de fortsätter att bruka landet.

Alla personer över arton års ålder, som inte är familjeöverhuvuden, har rätt att på liknande sätt välja ett stycke odlingsbart land och få det registrerat på honom eller henne, som inte överstiger åttio acres, och därmed vara berättigad till ensam äganderätt till ovan beskrivna stycke land.

För varje sådant stycke land skall ett ägarbevis, som innehåller en beskrivning av landet ifråga och namnet på personen som har valt det, tillsammans med ett intyg som är utfärdat av agenten som bekräftar ovan nämnda, och som skall lämnas till den grupp människor som är berättigad till den, efter agenten har skrivit in alla uppgifter i en bok, under benämningen ”Sioux Land-Book”, som skall finnas tillgänglig på hans kontor för inspektion.

Presidenten kan när som helst beordra en kartläggning av reservatet, och, när så sker, skall kongressen ordna med att beskydda och fastställa var och en av landägarnas rätt till nyttjande av deras land. Förenta staterna kan utfärda sådana lagar som gäller överföring av land och ägodelar mellan indianer genom försäljning eller arv, som anses vara passande. Vidare är det förbehållet vilken man som helst, som är över arton år, och som tillhör ett band eller en stam eller som framöver kommer att omfattas av detta avtal, som nu är eller i framtiden kommer att bosätta sig i något av reservaten eller territorium som inte omfattas i det landområde som är beskrivet i detta avtal som ett permanent hem för indianerna, som inte är land som innehåller mineraler eller landområden som är utvald av Förenta staterna för speciella orsaker hellre än för indiansk bosättning, och som har gjort framsteg till ett värde av tvåhundra dollar eller mera, och som kontinuerligt har skött ett hemman i tre år, är berättigad till etthundrasextio acres av land från Förenta staterna inklusive ovannämnda framsteg, vilket är detsamma som uppdelad allmänt landområden. Vilken indian eller indianer som helst kan genom en skriftlig anmälan, som är styrkt av två oberoende av varandra vittnen, registrera ett stycke land som ingår i ett reservat, eller angränsar till ett reservat, som registreras vid det lokala landkontoret som vidarebefordrar nämnda anmälan till kommissionen för det allmänna landkontoret, som ger en indian eller indianer rätt att beträda ett sådant landstycke från det datum marken börjar nyttjas, och skall gälla så länge han fortsätter sin bosättning och gör framsteg. Och en indian eller indianer som tilldelas ensamrätt till ett stycke land under förgående bestämmelser, skall från och med den tiden erhålla amerikanskt medborgarskap, och erhålla alla privilegier och skydd som en sådan medborgare, och skall samtidigt som indian kunna behålla och dra nytta av avtalets föreskrifter.

Artikel 7
I syfte att förverkliga civiliseringen av de indianer som berörs av detta avtal, medges nödvändigheten av utbildning, åtminstone av dem som avser att upptaga jordbruk i reservatet, vilka därför förbinder sig att låta sina barn, pojkar och flickor, mellan sex till sexton års ålder, att deltaga i skolundervisning; och det är agentens uppgift att se till att denna föreskrift efterlevs, varvid Förenta staterna förbinder sig att för vart trettionde barn som är i rätt ålder och som deltar i skolundervisning, upprätta ett hus och ordna med en lärare som är kompetent att lära ut grunderna i engelsk undervisning och som skall leva bland nämnda indianer, och att han eller hon plikttroget utför sina tjänster som lärare. Villkoren i denna paragraf skall gälla i tjugo år.

Artikel 8
När ett familjeöverhuvud för ett hushåll har valt ut ett stycke land och erhållit sitt certifikat enligt direktiven ovan, och agenten är säker på att han har ett ärligt uppsåt med sin vilja att ta upp jordbruk som sitt levebröd, skall han erhålla säd och jordbruksverktyg för det första året, till ett värde som inte överstiger etthundra dollar, och för varje efterkommande år han fortsätter att odla, för en period på tre år, skall han ha rätt till säd och verktyg som nämnts tidigare, som inte överstiger tjugofem dollar.

Vidare föreskrivs det att den person som upptar jordbruk skall få hjälp av en jordbrukare som finns på reservatet, och när mer än etthundra personer har tagit upp jordbruk skall ytterligare en smed tillsättas på reservatet, som skall skaffa fram material i järn och stål.

Artikel 9
När tio år har förlöpt efter detta avtals tillkomst, har Förenta staterna privilegiet att bestämma när som helst att dra tillbaka tjänsterna av läkaren, jordbrukaren, smeden, snickaren, maskinisten, och mjölnaren, om så är fallet att en sådan tjänstgöring tas bort, skall en summa på tiotusen dollar per år anslås för utbildning till nämnda indianer, och chefen för Indianbyrån skall noggrant undersöka förutsättningarna för passande regler och förordningar så att sagda summa på bästa sätt gynnar utbildning och att nämnda indianstam gör moraliska framsteg.

Artikel 10
Istället för att betala ut pengar eller andra årliga underhåll som enligt detta avtal skall tillkomma sagda indianer, förpliktar sig Förenta staterna att årligen, den första augusti, under en tid av trettio år, vid agenturbyggnaden i nämnda reservat, dela ut följande varor och artiklar;

Till varje manlig person över fjorton års ålder, en kostym av god och hållbar yllekvalitet, omfattande en rock, en hatt, ett par byxor, en flanellskjorta och ett par strumpor. Till varje kvinnlig person över tolv års ålder, en flanellskjorta, eller material tillräckligt för att tillverka en, ett par långstrumpor, tolv meter grovt bomullstyg, och tolv meter inhemsk bomullstyg. För pojkar och flickor, under sagda åldrar, flanell och bomullstyg i sådan mängd som anses erforderliga för att tillverka motsvarande klädesplagg, tillsammans med ett par långstrumpor i ylle till var och en.

För att chefen för Indianbyrån skall kunna göra en riktig uppskattning av behovet av de artiklar som här omnämns, skall agenten tjänstvilligt varje år vidarebefordra en fullständig lista på det antal indianer som omfattas av detta avtal, för att kunna beräkna värdet på sagda penningsumma från år till år.

Förutom de klädesplagg som nämns häri, skall en summa på tio dollar årligen under en period på trettio år betalas ut till varje person som omfattas av avtalet och som lever av jakt, och tjugo dollar för de personer som lever av sitt jordbruk, för att användas av inrikesministern till inköp av sådana varor från tid till tid som anses vara nödvändiga för berörda indianer. Om det vid något tillfälle under denna trettioårsperiod skulle visa sig att summan för anskaffandet av de i avtalet nämnda klädesplaggen kan användas till något viktigare behov för nämnda indianer, kan kongressen, via lagstiftning, använda summan av pengar som nämns till andra syften, dock att det totala värdet av beloppet inte kan under några som helst omständigheter dras in eller upphöra under sagda period. Presidenten skall varje år utse en officer från armén som skall vara på plats och bevittna leveransen av indianernas varor som nämns i avtalet, han skall kontrollera och rapportera kvaliteten och kvantiteten på varorna samt hur de har levererats. Och vidare är det enligt avtalet härmed bestämt att varje indian under en period på fyra år, som har flyttat till och slagit sig ner för gott i nämnda reservat och godkänt avtalets bestämmelser, skall bli tilldelade av Förenta staterna, under en period på fyra år från den tid han har bosatt sig på nämnda reservat, ett halvt kilogram kött och ett halv kilogram mjöl om dagen, under förutsättningen att indianen inte kan försörja sig med egna medel vid ett tidigare datum, Vidare är det bestämt att Förenta staterna kommer att förse och leverera till varje familj, och personer som lever med en familj, som kommer att flytta till och börja med jordbruk i detta reservat, en frisk amerikansk ko, och ett par tama amerikanska oxar inom sextio dagar efter en sådan familj har bosatt sig i nämnda reservat.

Artikel 11
Med hänsyn till alla fördelar och förmåner som detta avtal omfattas av, samt alla löften om vänskap som Förenta staterna ger, skall härmed alla stammar som har tagit del av detta avtal gå med på att avstå från alla rättigheter att vistas permanent i landområden som ligger utanför deras reservat som är definierat i avtalet, men har fortfarande förmånen att jaga på vilket land som helst norr om Norra Plattefloden och längs Republican Fork som är en biflod till Smoky Hillfloden, så länge buffeln finns att finna där för att motivera en sådan jakt. Vidare är nämnda indianer fullständigt införstådda med följande:

1. Att de skall upphöra med allt motstånd till att järnvägar etableras på prärien.

2. Att de skall tillåta all fredlig etablering av järnvägar som inte går över deras reservat som är definierat i avtalet.

3. Att de inte skall attackera någon persons hem, eller resenärer, inte heller ofreda eller störa något vagnståg, diligenser, mulor, eller boskap som tillhör amerikanska medborgare, eller personer som är vänligt sinnade till Förenta staterna.

4. Att de aldrig kommer att tillfångata, eller föra bort vita kvinnor eller barn från bosättningar.

5. Att de aldrig kommer att skalpera eller döda vita män, inte heller åsamka dem skador.

6. Att de upphör med allt motstånd till etableringen av den järnväg som nu dras längs Plattefloden västerut mot Stilla havet, och att de i framtiden inte kommer att motsätta sig byggandet av järnvägar, vägar, poststationer, och andra nyttiga och nödvändiga byggprojekt, som Förenta staterna via lagar tillåter. Men om sådana vägar eller andra byggprojekt etableras på indianernas reservat, kommer regeringen betala ut en summa pengar, som kommer att fastställas av tre opartiska kommissionärer, varav en som kommer att vara hövding eller ledare för stammen, som täcker för eventuella skador.

7. Att de skall upphöra med allt motstånd till alla fort och vägar som nu etableras söder om Norra Plattefloden, eller som kommer att etableras, och som inte bryter med detta avtal, eller med de avtal som upprättas med indianstammar i framtiden.

Artikel 12
Inget försäljningsavtal avseende någon del av det land, som i detta avtal beskrivs som reservat och som ägs gemensamt av berörda stammar, skall ha någon giltighet, om det inte är förhandlat med och godkänt av tre fjärdedelar av den manliga vuxna befolkningen som bebor eller besitter intresse av detta land; inte heller kan stammen avyttra land på sådant sätt, att enskild individs rätt till av honom registrerat land, enligt artikel 6 i detta avtal, fråntas honom, utan att han har godkänt det.

Artikel 13
Förenta staterna förbinder sig att årligen tillhandahålla indianerna tjänster av en läkare, en lärare, en snickare, en mjölnare, en maskinist, en jordbrukare och en smed, och att sådana medel anslås från tid till annan som inrikesministern anser nödvändiga för att avlöna sådana personer.

Artikel 14
Det skall vara överenskommet att en penningsumma om femhundra dollar årligen, i tre år från den tidpunkt då jordbruk påbörjats, skall avsättas för inköp av presenter till de tio personer, från berörda stammar, som enligt agentens bedömning, odlat fram de värdefullaste skördarna under respektive år.

Artikel 15
När agenturhuset eller andra hus etableras på sagda reservat, skall indianer som berörs av avtalet betrakta densamma som sitt fasta hem, och de lovar att inte slå sig ner någon annanstans, med de har all rätt, i enlighet med avtalets villkor och ändringar, att jaga, som härav är fastlagd i paragraf 11.

Artikel 16
Förenta staterna förbinder sig och fastställer härmed att landet norr om Norra Plattefloden och öster om Big Horn Mountains toppar skall upprätthållas och betraktas som oavträtt indianskt territorium, och går med på att ingen vit person eller personer har tillåtelse att beträda eller bosätta sig i någon del av detsamma, och inte heller utan indianernas samtycke att passera genom detsamma, vidare förbinder sig Förenta staterna inom 90 dagar efter att fred har slutits med siouxstammens alla band, att de militära fort som nu finns i territorier som är definierade i detta avtal skall överges, och att vägen som leder till dem och bosättningarna i Montanaterritoriet skall stängas.

Artikel 17
Det är härmed uttryckligen överenskommet och beslutat av och mellan respektive parter till detta avtal att utförandet av detta avtal och ratificeringen av Förenta staternas senat skall ha effekt, och tolkas på så sätt att alla tidigare avtal och överenskommelser som har ingåtts mellan respektive parter annulleras och avskaffas, så länge som sådana avtal och överenskommelser förpliktigar Förenta staterna att utrusta och betala ut pengar, kläder, eller andra varor till sådana indianer och band som har blivit deltagare till detta avtal, men inte längre.

Alla närvarande, nämnda kommissionärer, hövdingar och ledare från Brulébandet tillhörande siouxstammen, har bifogat sina namnteckningar och märken vid Fort Laramie i Dakotaterritoriet, den tjugonionde dagen i april, år ettusenåttahundrasextioåtta.

N. G. Taylor, [hans signatur] 
W. T. Sherman, [hans signatur] 
Lieutenant General WM. S. Harney, [hans signatur] 
Brevet Major General U.S. Army. John B. Sanborn, [hans signatur]
 S. F. Tappan, [hans signatur] 
C. C. Augur, [hans signatur] 
Brevet Major General Alfred H. Terry, [hans signatur]
 

 Skriftligt intygat av: A. S. H. White, Secretary

Godkänt och undetecknat av hövdingar och ledare från brulé-bandet tillhörande siouxstammen, vid Fort Laramie Dakotaterritoriet, den 29 dagen i april, år 1868 e. Kr.

Ma-za-pon-kaska, [hans X märke], Iron Shell.
Wah-pat-shah, [hans X märke], Red Leaf.
Hah-sah-pah, [hans X märke), Black Horn.
Zin-tah-gah-lat-skah, [hans X märke], Spotted Tail.
Zin-tah-skah, [hans X märke), White Tail.
Me-wah-tah-ne-ho-skah, [hans X märke], Tall Mandas.
She-cha-chat-kah, [hans X märke], Bad Left Hand.
No-mah-no-pah, [hans X märke], Two and Two.
Tah-tonka-skah, [hans X märke], White Bull.
Con-ra-washta, [hans X märke], Pretty Coon.
Ha-cah-cah-she-chah, [hans X märke], Bad Elk.
Wa-ha-ka-zah-ish-tah, [hans X märke], Eye Lance.
Ma-to-ha-ke-tah [hans X märke], Bear that looks behind.
Bella-tonka-tonka, [hans X märke], Big Partisan.
Mah-to-ho-honka, [hans X märke], Swift Bear.
To-wis-ne, [hans X märke], Cold Place.
Ish-tah-skah, [hans X märke], White Eyes.
Ma-ta-loo-zah, [hans X märke], Fast Bear.
As-hah-kah-nah-zhe, [hans X märke], Standing Elk.
Can-te-te-ki-ya, [hans X märke], The Brave Heart.
Shunka-shaton, [hans X märke], Day Hawk.
Tatanka-wakon, [hans X märke], Sacred Bull.
Mapia shaton, [hans X märke], Hawk Cloud.
Ma-sba-a-ow, [hans X märke], Stands and Comes.
Shon-ka-ton-ka, [hans X märke], Big Dog.

Attest:
Ashton S. H. White, secretary of commission.
George B. Withs, phonographer to commission.
Geo. H. Holtzman.
John D. Howlana.
James C. O'Connor.
Chas. E. Guern, tolk.
Leon F. Pallardy, tolk.
Nicholas Janis, tolk.

Verkställt av hövdingar och ledare från oglala-bandet tillhörande siouxstammen, vars underskrifter gör avtalet gällande, vid Fort Laramie den 25 dagen i maj, år 1868 e. Kr.

Tah-shun-ka-co-qui-pah, [hans X märke], Man-afraid-of-his-horses.
Sha-ton-skah, [hans X märke], White Hawk.
Sha-tom-sapah, [hans X märke], Black Hawk.
Ega-mon-ton-ka-sapah, [hans X märke], Black Tiger.
Oh wah-she-cha, [hans X märke], Bad Wound.
Pah-gee, [hans X märke], Grass.
wah-non-sah-che-geh, [hans X märke], Ghost Heart.
Comech, [hans X märke], Crow.
Oh-te-he-kah, [hans X märke], The Brave.
Tah-ton kah-he-yo-ta-kah, [hans X märke], Sitting Bull.
Shon-ka-oh-wah-men-ye, [hans X märke], Whirlwind Dog.
Ha-kah-kah-tah-miech, [hans X märke], Poor Elk.
Wam-bu-lee-wah-kon, [hans X märke], Medicine Eagle.
Chon-gah-ma-he-to-hans-ka, [hans X märke], High Wolf.
Wah-se-chun-ta-shun-kah, [hans X märke], American Horse.
Mah-kah-mah-ha-mak-near, [hans X märke], Man that walks under the ground.
Ma-to-tow-pah, [hans X märke], Four Bears.
Ma-to-wee-sha-kta, [hans X märke], One that kills the bear.
Oh-tah-kee-toka-wee-chakta, [hans X märke], One that kills in a hard place.
Tah-ton-kah-ta-miech, [hans X märke], The Poor Bull.
Oh-huns-ee-ga-non-sken, [hans X märke], Mad Shade.
Shah-ton-oh-nah-om-minne-ne-oh-minne, [hans X märke], Whirling hawk.
Mah-to-chun-ka-oh, [hans X märke], Bear's Back.
Che-ton-wee-koh, [hans X märke], Fool Hawk.
Wah-hoh-ke-za-hah, [hans X märke], One that has the Lance
Eh-ton-kah, [hans X märke], Big Mouth.
Ma-pah-che-tah, [hans X märke], Bad Hand.
Wah-ke-yun-shah, [hans X märke], Red Thunder.
Wak-sah, [hans X märke], One that Cuts Off.
Chah-nom-qui-yah, [hans X märke], One that Presents the Pipe.
Wah-ke-ke-yan-puh-tah, [hans X märke], Fire Thunder.
Man-to-nonk-pah-ze, [hans X märke], Bear with Yellow Ears.
Con-ree-teh-ka, [hans X märke], The Little Crow.
He-hup-pah-toh, [hans X märke], The Blue War Club.
Shon-kee-toh, [hans X märke], The Blue Horse.
Wam-balla-oh-conquo, [hans X märke], Quick Eagle.
Ta-tonka-suppa, [hans X märke], Black Bull.
Moh-toh-ha-she-na, [hans X märke], The Bear Hide.

Attest:
S. E. Ward.
Jas. C. O'Connor.
J. M. Sherwood.
W. C. Slicer.
SAM Deon.
H. M. Mathews.
Joseph Bissonette, tolk
Nicholas Janis, tolk.
Lefroy Jott, tolk.
Antoine Janis, tolk.

Verkställt av hövdingar och ledare från minneconjou-bandet tillhörande siouxstammen, vars underskrifter gör avtalet gällande, vid Fort Laramie Dakotaterritoriet, den 26 dagen i maj, år 1868 e. Kr.

Heh-won-ge-chat, [hans X märke], One Horn.
Oh-pon-ah-tah-e-manne, [hans X märke], The Elk that Bellows Walking.
Heh-ho-lah-zeh-cha-skah, [hans X märke], Young White Bull.
Wah-chan-chum-kah-coh-keepah, [hans X märke], One that is Afraid of Shield.
He-non-ne-shakta, [hans X märke], The Old Owl.
Moc-pe-a-ton, [hans X märke], Blue Cloud.
Oh-pong-ge-le-skah, [hans X märke], Spotted Elk.
Tah-tonk-ka-hon-ke-schue, [hans X märke], Slow bull.
Shonk-a-nee-shah-atah-pe, [hans X märke], The Dog Chief.
Ma-to-tah-tonk-ka, [hans X märke], Bull Bear.
Wom-beh-ton-kah, [hans X märke], The Big Eagle.
Matoh-eh-schne-lah, [hans X märke], The Lone Bear.
Ma-toh-oh-he-to-keh, [hans X märke], The Brave Bear.
Eh-che-ma-keh, [hans X märke], The Runner.
Ti-ki-ya, [hans X märke], The Hard.
He-ma-za, [hans X märke], Iron Horn.

Attest:
Jas. C O'Connor, tolk
WM. D. Brown, tolk
Nicholas Janis, tolk.
Antoine Janis, tolk.

Fort Laramie, Wyomingterritoriet, den 6 November, 1868.

Mah-pi-ah-lu-tah, [hans X märke], Red Cloud.
Wa-ki-ah-we-cha-shah, [hans X märke], Thunder Man.
Ma-zah-zah-geh, [hans X märke], Iron Cane.
Wa-umble-why-wa-ka-tuyah, [hans X märke], High Eagle.
Ko-ke-pah, [hans X märke], Man Afraid.
Wa-ki-ah-wa-kou-ah, [hans X märke], Thunder Flying Running.

Attest:
W. MCE. Dye, Brevet Colonel U. S. Army, Commanding.
A. B. Cain, Captain 4th Infantry, Brevet Major U. S. Army.
Robt. P. Mckibbin, Captain 4th Infantry, Bvt. Lieut. Col. U. S. Army.
JNO. Miller, Captain 4th Infantry.
G. L. Luhn, First Lieutenant 4th Infantry, Bvt. Capt. U. S. Army.
H. C. Sloan, Second Lieutenant 4th Infantry.

Högkvarteret, Fort Laramie, 6:e Nov, 68.
Godkänt vid ovan nämnda datum. Samtliga indianer är oglalas förutom Thunder Man och Thunder Flying Running, vilka är bruléer

Verkställt av hövdingar och ledare från Unkpapa-bandet tillhörande siouxstammen, vars signaturer gör avtalet gällande

Bear Rib, Shoots Walking, Bloody Mouth, Running Antelope, Long Soldier och Gall var hunkpapaledare som satte sina kryss på Fort Laramifördraget 1868. Här nedan är deras och resten av namnen på bandledare inom hunkpapastammen som skrev på avtalet. Eftersom siouxerna inte hade något skriftspråk kunde de således inte skriva sina namn på avtalet. Istället höll den hövding vars tur det var att underteckna avtalet runt handleden på en tjänsteman som då gjorde ett kryss med en gåspenna mellan namnet på lakota och det engelska namnet. Därav uttrycket att hövdingarna "Touched the Pen".

Co-dam-i-ya, [hans X märke], The Man that Goes in the Middle.
Ma-to-ca-wa-weksa, [hans X märke], Bear Rib.
Ta-to-ka-in-yan-ke, [hans X märke], Running Antelope.
Kan-gi-wa-ki-ta, [hans X märke], Looking Crow.
A-ki-ci-ta-han-ska, [hans X märke], Long Soldier.
Wa-ku-te-ma-ni, [hans X märke], The One who Shoots Walking.
Un-kca-ki-ka, [hans X märke], The Magpie.
Kan-gi-o-ta, [hans X märke], Plenty Crow.
Ha-ma-za, [hans X märke], Iron Horn.
Shun-ka-i-na-pin, [hans X märke], Wolf Necklace.
I-we-hi-yu, [hans X märke], The Man who Bleeds from the Mouth.
He-ha-ka-pa, [hans X märke], Elk Head.
I-zu-za, [hans X märke], Grind Stone.
Shun-ka-wi-tko, [hans X märke], Fool Dog.
Ma-kpi-ya-po, [hans X märke], Blue Cloud.
Wa-mni-pi-lu-ta, [hans X märke], Red Eagle.
Ma-to-can-te, [hans X märke], Bear's Heart.
A-ki-ci-ta-i-tan-can, [hans X märke], Chief Soldier.

Attest:
Jas. C. O'Connor.
Nicholas Janis, tolk.
Franc. La Frambois[e], tolk.
P. J. DeSmet, S.J., missionär bland indianerna.
Saml. D. Hinman, missionär.

Verkställt av hövdingar och ledare från svartfots-bandet tillhörande siouxstammen, vars signaturer gör avtalet gällande.

Can-te-pe-ta, [Hans X märke], Fire Heart.
Wan-mdi-kte, [Hans X märke], The One who Kills Eagle.
Sho-ta, [Hans X märke], Smoke.
Wan-mdi-ma-ni, [Hans X märke], Walking Eagle.
Wa-shi-cun-ya-ta-pi, [Hans X märke], Chief White Man.
Kan-gi-i-yo-tan-ke, [Hans X märke], Sitting Crow.
Pe-ji, [Hans X märke], The Grass.
Kda-ma-ni, [Hans X märke], The One that Rattles as he Walks.
Wah-han-ka-sa-pa, [Hans X märke], Black Shield.
Can-te-non-pa, [Hans X märke], Two Hearts.

Attest:
Jas. C. O'Connor.
Nicholas Janis,tolk.
Franc. La Framboise, tolk.
P. J. DeSmet, S.J., missionär bland indianerna.
Saml. D. Hinman, missionär.

Verkställt av hövdingar och ledare från two kettle-bandet tillhörande siouxstammen, vars signaturer gör avtalet gällande.

Ma-wa-tan-ni-han-ska, [Hans X märke], Long Mandan.
Can-kpe-du-ta, [Hans X märke], Red War Club.
Can-ka-ga, [Hans X märke], The Log.

Attest:
Jas. C. O'Connor.
Nicholas Janis, tolk.
Franc. La Framboise, tolk.
P. J. DeSmet, S.J., missionär bland indianerna.
Saml. D. Hinman, missionär.

Verkställt av hövdingar och ledare från sans arc-bandet tillhörande siouxstammen, vars signaturer gör avtalet gällande.

He-na-pin-wa-ni-ca, [Hans X märke], The One that has Neither Horn.
Wa-inlu-pi-lu-ta, [Hans X märke], Red Plume.
Ci-tan-gi, [Hans X märke], Yellow Hawk.
He-na-pin-wa-ni-ca, [Hans X märke], No Horn.

Attest:
Jas. C. O'Connor.
Nicholas Janis, tolk.
Franc. La Frambois[e], tolk.
P. J. DeSmet, S.J., missionär bland indianerna.
Saml. D. Hinman, missionär.