William Stinson Soule

en fotograf på den södra prärien 1869–1875

I slutet på 1860-talet reste en ung amerikan vid namn William S. Soule till Indianterritoriet i sydvästra USA för att fotografera indianer. När han efter några år reste hem till Boston hade han med sig massor av fotografier på kända indianhövdingar och krigare, tipiläger, officerare och soldater, byggnader och landskapsbilder i bagaget.

De flesta av Soules bilder är tagna vid och omkring Fort Sill i dagens Oklahoma, som var militärens högkvarter och agentur för kiowa-, comanche-, arapaho- och cheyennestammarna. Soules fotografier är historiskt intressanta för att de visar hur representanter från dessa stammar verkligen såg ut under en tid de fortfarande levde som fria indianer och ännu inte hade tvingats in i reservat.

William Stinson Soule föddes 1836 i Maine USA. Soule deltog i det amerikanska inbördeskriget på Unionens sida och sårades svårt i striden vid Antietam 1862. Han skrevs då ut från det militära och arbetade ett tag som kontorist i Washington D. C. Hans bror John P. Soule arbetade i Boston som fotograf, och inspirerad av honom tog William efter kriget anställning som lärling hos en fotograf i Pennsylvania.

Fort Dodge

Soules skador från kriget läkte aldrig helt. Så av hälsoskäl bestämde sig han då för att resa västerut. Eftersom fotografering var hans hobby tog han med sig en komplett kamerautrustning för porträtt- och landskapsfotografering.

Officerare vid Fort Dodge

Soule anlände till Fort Dodge, i södra Kansas, våren 1868. Där tog han anställning som biträde i fortets handelsbod. Vid sidan om sitt ordinarie arbete, tror man att Soule extraknäckte som amatörfotograf. Vid den här tiden hade det börjat bli populärt bland människor i USA att låta sig bli fotografera. Troligen fotograferade Soule soldater och civila som vistades i fortet, för att tjäna extra pengar. Soules första publicerade bild var en gravyr från en av hans originalfotografier på en dödad och skalperad buffeljägare vid namn Ralph Morrison. Soule tog bilden i december 1868 endas två kilometer från Fort Dodge. Bilden publicerades i den landstäckande tidningen Harper’s Weekly, den 16 januari 1869. Soules framtida inkomster som fotograf var därmed säkrade för en lång tid framöver.

Löjtnant Philip Reade från det 3:e infanteriregementet och chefen för spejarna John O. Austin står på huk vid Ralph Morrissons kropp. det sägs att Soule tog bilden endast en timme efter att Ralph hade blivit mördad.

Fort Sill

Soule stannade kvar i Fort Dodge året ut. Under hans vistelse där, hade general Philip Sheridan påbörjat sin vinterkampanj mot indianstammarna på den södra prärien. Tidigt på våren 1869 lämnade Soule Fort Dodge, och reste 16 mil söderut till Camp Supply i Indianterritoriet. Sheridans vinterkampanj mot stammarna i Indianterritoriet var nu i full gång. Av den anledningen hade armén upprättat Camp Supply så att man kunde lagra militär utrustning där. Vid Camp Supply tog Soule ett fotografi på tre cheyennehövdingar, som hade tagits till fånga av general Custer.

Troligen var det i mars 1869 som Soule tog detta fotografi på tre av general Custers tillfångatagna cheyenner, Dull Knife, Big Head och Fat Bear, vid Camp Supply.

Senare 1869, eller i början på 1870, anlände William Soule till Fort Sill. Fort Sill uppfördes 1869, och hade till uppgift att få stopp på indianernas räder mot bosättningar i Kansas och Texas. Till en början kallades Fort Sill för ”Camp Washita. Indianerna kallade den för ”The Soldier House at Medicine Bluffs”. Senare döpte general Sheridan garnisonen till Fort Sill, efter general Joshua W. Sill, som var klasskamrat till honom under studietiden i West Point och som hade stupat i inbördeskriget. Troligen anställdes Soule av armén vid Fort Sill, med uppgift att dokumentera uppförandet av fortets byggnader. För han tog rätt många bilder på Fort Sills olika byggnader. Soule fotograferade även vardagslivet i fortet och tog porträtt på vita spejare och tolkar.

Soule var till största delen studiofotograf, och det finns anledning att tro att han drev en liten fotograferingsateljé vid Fort Sill, för de flesta av hans indianporträtt är tagna inomhus. Eftersom Fort Sill även fungerade som agentur åt en rad stammar, som comanche, kiowa, cheyenne, kiowa-apache, wichita och caddo, fick Soule där mycket fina möjligheter att fotografera indianer från just dessa stammar i sin ateljé.

Hösten 1874 begav sig William Soule hem till Boston. Hans bror, John P. Soule, hade då redan copyrightskyddat flera av hans indianfotografier från Fort Sill. Strax efter hemkomsten gifte sig Soule. Han fortsatte att verka inom fotografyrket fram till 1902. William Soule dog sex år senare, 72 år gammal.

Soules bilder idag

Från sina glasnegativ gjorde Soule papperskopior med måtten 12,5 cm X 17,5 cm som han klistrade upp på styv pappkartong med dekorativa inramningar. Idag finns 69 glasplåtar i original förvarade hos the Audiovisual section of the Los Angeles County Museum of Natural History.

När William Soule öppnade sin fotoateljé i Fort Sill 1869, hade indianstammarna på den södra prärien ännu inte blivit tvingade till underkastning. Visserligen hade representanter från de olika stammarna signerat fredsavtalet vid Medicine Lodge i Kansas 1867, och därmed blivit tilldelade reservat i Indianterritoriet. Men få grupper av indianer hade slagit sig ner i sina respektive reservat och levde i stället fritt utanför dess gränser.

Fyra arapahoer

Fort Sill fungerade som agentur åt indianstammarna på den södra prärien. Så dit kom bland annat familjegrupper från kiowastammen för att hämta ut sina ransoner eller bara för att handla. Soule kände väl till att kameran kunde fånga verkligheten snabbt och exakt, och tog då tillfället i akt att fotografera många av kiowastammens karismatiska ledare, som White Bear, Sitting Bear, Lone Wolf och Kicking Bird i sin ateljé.

Soule slog igenom som fotograf med en bild på en dödad och skalperad buffeljägare 1868, när Harper’s Weekly publicerade den i sin landomfattande tidning den 16 januari 1869. Nu över hundra år senare har intresset för indianfotografier ökat markant bland samlare de senaste åren. Soules gamla och historiskt intressanta fotografier är naturligtvis därför eftertraktade. Nyligen såldes ett fotoalbum med 41 av Soules indianporträtt på en auktion i USA för 70 500 dollar.