Idrottsbladet

Kvarteret Fyrkanten i Stockholms centrum är ett kvarter som utgörs av gatorna Sveavägen, Apelbergsgatan, Luntmakargatan och Tunnelgatan. För de flesta svenskar är kvarteret mest känd för att det var i dess ena hörn som stadsminister Olof Palme mördades en kall februarikväll 1986. För den äldre generationen stockholmare var Fyrkanten mest känd som säte för en legendarisk och mycket spridd tidning, nämligen Idrottsbladet.

Tunnelgatan 5

Under fyra decennier var Tunnelgatan 3 den svenska idrottsrörelsens kanske mest kända adress. Här låg från 1920 till 1965 såväl redaktion som officin för Idrottsbladet. Idrottsbladet var en legend i tidningsvärlden med en legend som ägare och chefsredaktör.

Idrottsbladet grundades 1910 av Bruno Söderström. Men det var först när Torsten Tegnér 1915 köpte tidningen för 10 kronor som den blev populär. Tegnér var huvudredaktör och ansvarig utgivare från 1915 till 1967. Med Torsten Tegnér vid rodret steg upplagesiffran brant uppåt för varje år. Tidningens höjdpunk inträffade 1959 i samband med Ingemar Johanssons sensationella VM-seger över Floyd Patterson inför 30 000 åskådare på Yankee Stadium i New York. Bara några timmar efter matchens slut kom Idrottsbladet ut med ett specialnummer med en upplaga på 114 000 sålda exemplar, som var en svindlande upplaga på den tiden.

Torsten Tegnér hade själv varit idrottsman och hade därför ett omfattande kontaktnät med idrottsledare och idrottsmän. Han blev Svensk mästare i bandy 1914 med AIK. Han hade även tillhört eliten i spjutkastning. Torsten Tegnér kom från en akademiskt släkt och var sonson till diktaren Esaias Tegnér. Det akademiska spelade nog stor roll när Torsten valde att bli sportjournalist. Tegnérs expressiva och litterära stil var något nytt inom idrottsjournalistiken. Tidningen bjöd inte allena på artiklar om sport utan här fanns även reseskildringar och kulturellt och etisk betonade artiklar. Idag anser man att just Torsten Tegnér är den svenska sportjournalistikens fader.

Dagens akademiker på vänsterkanten med inriktning på massmedia ur ett feministiskt perspektiv anser att Torsten Tegnér stod för en borgerlig idrottsideologi. Enligt dem stod Torsten för ett ideal där kvinnor inte skulle ägna sig åt idrott och att män inte fick tjäna pengar på sin idrott samt att idrott och politik inte hör ihop. Under 1960-talet vädrade just vänsterrörelsen dessa frågor.

Flera av landets ledande idrottsjournalister har medverkat i Idrottsbladet som Topsy Lindblom, Sven Lindhagen, R:t Eklöw, Rit-Ola, Putte Kock och Tommy Engstrand. Bland utlandskorrespondenterna kan nämnas Carl Adam Nycop i Helsingfors och Gerhard "Gerry" Rooth i New York. Även duktiga fotografer som Hasse Sundberg, Rolle Rygin, Björn Lindström och Roger Tillberg arbetade för “Bladet”.

Irottsbladets medlemmar

Der här fotografiet som är taget i slutet av 1990-talet föreställer gamla IB-medarbetare. Främre raden från vänster: Tomas Larsson, Ulf Jansson, Jan Österberg, Stig Månsson, Tommy Engstrand och Leif Tegnér. Andra raden från vänster: Robert Hammarlöv, Imi Markos, Thure Gärdin, Nils Lodin, Sixten Borg, Leif Ekstig, Bo Hansson och Rolle Rygin. I bakre raden från vänster: Björn Gyllenberg, Lennart Norberg, Sam Zuckerman, Åke Sintring, Thure Pettersson, Ove Karlsson, Hans Dahlman, Hasse Sundberg, Börje Dorch och Wolf Lyberg.

Gamla fina IB

Även Börje bidrog regelbundet med sina sportteckningar till Idrottsbladet. På den tiden fick han sina pengar direkt i handen. Börje var en gång landets mest publicerade tecknare. Han var bara 12 år gammal när han fick sin första teckning publicerad i legendariska Idrottsbladet. Detta var ett tidigt startskott för Börje som tecknare. För senare medverkade han i de flesta tidningar och tv-kanaler. Genom nyhetsbyråer som A-pressen, SNB och FLT spreds hans teckningar ut till landsortspressen.

Börje och Gerry

När Gerhard Rooth 1966 fyllde 70 år lämnade Börje över två teckningar i present. Det var år 1923 som Gerry flyttade till New York och blev Idrottsbladets korrespondent där. Sedermera blev han sportredaktör vid den svensk-amerikanska tidningen Nordstjernan Svea i New York. När Börje reste till The Big Apple var det alltid självklart att de träffades över en god middag.

Hus

Idrottsbladet levde vid Tunnelgatan fram till 1966. Samma år flyttade Idrottsbladet från Tunnelgatan för att kort gästspel på Svenska Dagbladet. En ny tid tog ut sin rätt. Sista IB från Tunnelgatan 3 kom ut den 28 juni 1966, efter 57 oavbrutna årgångar. Den gamla tidningen är idag, med säte i Södertälje, teknisk hemvist för 50-talet tidningar. Den är fortfarande officiellt organ för ett antal förbund. Idag är tidningen inriktad på motorsport, en satsning som faktiskt TT låg bakom. Torsten Tegnér avled 1977, efter att in i det sista ha varit aktiv medarbetare i sin gamla tidning.

Huset som Idrottsbladet huserade i byggdes 1883 av byggmästaren Sven Palmborg för ägaren, en skomakarmästare, Lindström. Husets arkitekt är okänd. Huset byggdes ursprungligen som ett bostadshus. Men redan 1920 började en smygkontorisering äga rum och 1925 var det plötsligt bara kontor i huset.

Mellan åren 1929-1930 byggdes huset om för att anpassas till en modern tryckerirörelse. Tryckeriets namn var Tryckeri AB Fylgia, som hade köpt fastigheten sommaren 1925. Grundare och ägare till företaget var Runo Berglund, som 1948 efterträddes av sonen Arne Berglund. Runo var jämnårig med Torsten Tegnér, och Idrottsbladet och tryckeriet kom att leva i en mycket nära symbios under hela 45 år. År 1966 såldes huset till Stockholms stad och tryckeriet flyttade till Kungsholmen. Därmed tvingades även Idrottsbladet att flytta och med den gick en epok i graven.

hem